Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Uppkomsten av romerska kejsartidens storstadsarkitektur. Anteckningar till de nya utgrävningarna i Ostia, Herculaneum, Pompeji och Rom. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel Boethius
En vacker ljusgård från O s ti a.
Kortilen i Epagathos’ spannmålsaffär (Horrea Epagathianà). Arkadfasaden kring gården har rest sig i två
eller tre våningar.
de skymde utsikten för augurerna från
den del av de kapitolinska höjderna, där
nu kyrkan Aracoeli ligger. Det synes mig
alldeles klart, att här en stadsarkitektur av
större mått än den pompejanska är på
tal, en hustyp som bättre svarade emot
den växande storstadens krav — och i
denna ser jag Ostiaarkitekturens
föregångare. På denna viktiga punkt komma —
utom det nyss nämnda huset i
Hercula-neum — också arkeologiska iakttagelser
till, som intendenten för Campaniens
fornminnen, Maiuri, framlagt i det
högintressanta första bandet av handlingarna från
första nationella kongressen för romerska
studier i Rom 19281 — för övrigt en
ovanligt mångsidig och fängslande volym
från början till slut. Han påpekar där, sid.
164, att på forumbaden i Pompeji redan
på 80-talet f. Kr. anbragts balkonger i
murverk längs fasaden av samma
grundtyp som de vilka karakterisera
kejsartidshusen. Det är tydligen drag från Roms
senrepublikanska storstadshus som gå
igen i småstaden och för oss illustrera
1 Atti del 1° Congresso Nazionale di Studi
Romani I. Roma 1929. 852 sidor.
kejsartidsarkitekturens ännu ej helt
utvecklade föregångare i det
senrepublikanska Rom.
Som ovan antytt synes det mig
omöjligt att restlöst härleda dessa nya, mera
kasernartade hus ur de pompejanska
husen. Här föreligger ett språng i
utvecklingen, inverkan av en ny arkitekturtyp,
och det skulle självfallet vara särskilt
lockande att söka följa vilka förutsättningar
den nya stadsarkitekturen hade i orientens,
i hellenismens storstäder. Därpå kunna vi
ej här ingå. Av vikt för
problemställningen är emellertid att antyda denna sida av
saken, liksom även att fastslå, att
byggnadssättet i det senrepublikanska Rom
synes ha lämnat mycket övrigt att önska.
Jämför man vad vi höra därom med den
bild av solid arkitektur som Ostia ger, får
man ett bestämt intryck att
byggnadskonsten även tekniskt sett fördes ett stort
stycke framåt i skydd av kejsarstyreisens
fred och ordning. Över huvud taget var
det Rom, som kejsarna övertogo av
senatsstyrelsen, trots helleniserade torg och
monumentalbyggen, en efter grekisk och
modern uppfattning fruktansvärt vanskött
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
