Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Ansgars värld och verk. Några anteckningar. Av Em. Linderholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Em. Linde, rholm
dos, rånades och drevos ur landet.
Gaut-bert återvände aldrig, blev senare biskop i
Osnabrück och dog där omkr. 860.
De förut anförda breven från
Fulda-klostrets abbot till Gautbert bli förklarliga,
om de föranletts av hans förnäme fånge
Ebo, som kom till Fulda 834. Breven röja
framgång för Gautbert, men även en
hotande storm. Den kom också, som vi sett,
och jag sätter den till 835. Märkligare än
den saken är, att förbindelserna med
Tyskland ända ned i Hessen äro så starka och
säkra, att bud och brev gå mellan Birka
och Fulda. Men jag tänker, det tog blott
6 veckor, och det var ej så mycket för den
tidens folk. Efter Gautberts fördrivande
fingo Hergeir och ßirkas övriga kristna
vara utan präst i 7 år. Det var en svår tid.
Hergeir började bli gammal och den
fromma Frideborg desslikes. Skulle de
nödgas dö utan sakramentets vägkost? I
många år hade Frideborg gömt ett glas vin
för yttersta nöds skull. Men äntligen kom
vid 842 en kristen präst till Birka. Det
var eremiten Ardgar. Han hade sänts av
Ansgar, som ömmade för sina kristna
däruppe och ålagt eremiten att sluta sig till
Hergeir.
Det berättas mycket märkliga ting, allt
i tidens stil, om Hergeirs liv. Jag kan ej
ingå därpå. Nog, att Ardgar fick göra
Hergeir och Frideborg den sista tjänsten.
Det står ett ovanligt klart och ljust
skimmer över dessa båda äldsta kända kristna
av vårt folk, och berättelsen om deras
hädangång är ovanligt vacker.
Frideborg var rik och sände sin dotter Katla
till Dorestad med kvarlåtenskapen i
pengar för att hjälpa dess fattiga. Det
behövdes nog, ty staden hade plundrats av
vikingarna 834, 835, 836 och 837. Dottern
utförde moderns sista befallning. Det är
en vacker historia. Ardgar reste emellertid
efter de gamlas död åter hem igen. Det
torde väl ha varit vid pass 843.
För Ansgar och missionen i Norden
blev 840 -talet ett ytterst olyckligt årtionde,
då nästan allt förstördes för honom. År
840 dog Ansgars gynnare kejsar Ludvig,
och 843 delades riket, varvid klostret
Turholt, som låg i västra riksdelen och
utgjort Ansgars underhåll, tillföll Karl den
skallige. Hamburgstiftet åter tillföll
Ludvig den tyske. Det var utfattigt, hade ännu
848 blott 4 kyrkor. Staden var obetydlig
trots kyrka och kloster, sannolikt små. Till
råga på allt blev Hamburg 845 förstört av
danske konungen Hårik d. ä. Ansgar —
det är egendomligt att tänka sig detta —
sökte värna staden, men kunde knappt
bärga livet. Staden, kyrkan och klostret
blevo eldens rov. Ansgar bar det med
sinnesstyrka. Men hans ställning var nu
alldeles ohållbar, då han saknade både
biskopssäte, kyrka och inkomst. Under dessa
år av 840-talet kan han icke ha gjort något
för Norden.
Då ingrep äntligen konung Ludvig.
Sommaren 845 hade Bremens biskopsstol blivit
ledig, och efter många om och men
flyttades Ansgar dit, sannolikt 848. Han skulle
alltfort vara ärkebiskop i Hamburg-stiftet,
men hava sitt säte i Bremen såsom detta
stifts biskop. Så uppkom
Hamburg-Bremens stift. Bremen var en äldre stad, med
bättre resurser än Hamburg och ett
ganska rikt biskopssäte. För Ansgar betydde
detta, att han skulle få helt andra
möjligheter än förut att arbeta för den nordiska
missionen. Att det dröjde innan
nyordningen vann påvlig bekräftelse kunna vi
här förbigå. Sedan Ebo dött i mars 851
såsom biskop i Hildesheim, fick Ansgar
friare händer.
6. Ansgar i Bremen (84.8—865). Andra
Sverigeresan 831.
Trots Håriks framfart i Hamburg
återupptog nu Ansgar från Bremen sitt
arbete i Danmark, inledde förbindelse med
Hårik och reste dit upp, också som
Ludvigs sändebud. Genom sin uppriktighet
286
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
