- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettionionde årgången. 1930 /
355

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Sonja Kovalevsky. Av Gurli Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sonja Kovalevsky

Vad Kovalevsky beträffar hade han för
sin egen del, som förut nämnts, ytterst
ringa anspråk. Han var fullständigt nöjd,
säger han själv, vid ett glas te och en bok.
Men han var ivrig att i allt tillfredsställa sin
hustru. Man skulle dock göra Sonja orätt, i
fall man framställde lyxbegäret som
förhärskande. Rikedomen betydde främst för
henne makt och möjlighet att utveckla
vetenskaplig verksamhet och att med
rikedomen tjäna vetenskapen och
människorna. Detta sociala inslag i spekulationerna
delade hon med de samtida ryska
intelligenskretsarna. Makarna Kovalevsky
startade nu en mängd företag; de byggde
folkbad och ämnade anlägga en
falang-stär efter Fouriers mönster, satte upp
tidningar, lancerade uppfinningar o. s. v.
Tillsammans drömde de om den kolossala
rikedom de skulle skapa åt sig, och hur
de skulle låta vetenskapen blomstra till
mänsklighetens fromma. Vid denna tid
knöts Sonja allt fastare vid sin man; det
uppstod hos henne en stark ömhet,
vilken, säger en av hennes ryska vänner,
E. F. Litvikova, — som 1893 i ett
samlingsverk skrev en biografi över Sonja
Kovalevsky — skulle kunna kallas kärlek.
Han å sin sida skämde bort henne, och
»med hänförelse utvecklade han hos henne
alla de svagheter för vilka han själv var
fullkomligt främmande, och han sökte
tillfredsställa alla hennes önskningar för att
därmed binda henne starkare vid sig».

Affärsföretagen tycktes till en början
arta sig utmärkt. Och när makarna
Kova-levskys dotter föddes, år 1878, var det i ett
luxuöst hem, och deras ställning ansågs
fullt solid. Sonja omfattade barnet med
intensiv ömhet. Hon hade ideliga
uppträden med tjänare vilka hon ansåg ej
nog samvetsgrant sköta den lilla, och i
alla rum lågo barnkläder och leksaker
kringkastade. — Emellertid visade det sig
snart att spekulationerna voro för
omfattande i förhållande till det kapital Ko-

valevsky lyckades uppbringa. I sin nötta
röck och sin buckliga gamla hatt klättrade
han trappa upp och trappa ned och förde
obehagliga underhandlingar med
kreditorer och leverantörer. I det längsta
försökte han dölja ruinen för sin hustru. Men
detta bara retade upp henne. »Hur skulle
jag kunna blunda för sanningen», skriver
hon till sin svåger, »i dessa dagar förlora
vi allt. Men kanske är allt detta till det
bästa.» Hon visade sig nu starkare och
modigare än mannen — om vilken hon
säger, att det är omöjligt att göra honom
till en ståndaktig och energisk människa;
hon åtog sig alla affärsuppgörelser och
lyckades avvända ett fullständigt
ekonomiskt sammanbrott. Hon vidtog också
genast förberedelser för att återta sitt
vetenskapliga arbete, genom att uppdra åt
fröken Lermontof f att hyra en liten
bostad åt henne och dottern i Moskva. Både
hon och Woldemars bror uppmanade
honom enträget att slänga alla affärer och
arbeta vetenskapligt. Han blev också
kallad först till docent och sedan till
professor av fysisk-matematiska fakulteten vid
universitetet i Moskva. Men han var
nedbruten av förtvivlan, och önskan att
återbetala Sonja hennes förlorade arv och att
återinsätta de så högt älskade, hustrun och
dottern, i lysande ekonomiska
förhållanden betog honom med makten av en fix
idé. Innerst inne hade denna väl sin
grund i den ödesdigra missuppfattningen
att han härigenom skulle lyckas behålla
Sonjas kärlek. Hade han lytt hennes råd,
så hade måhända såväl deras framtida
existens som deras familjeliv kunnat
räddas. Men i stället slog han in på en väg
som fullständigt och för alltid skilde dem
åt.

Kovalevsky gjorde nämligen just i dessa
bekymmersamma tider bekantskap med en
affärsman Ragosin, grundaren av ett
stort naftasyndikat, och denne erbjöd,
under förespegling av gyllene vinster, den

355

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:02:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1930/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free