Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Love Almqvists poetiska exotism. Av Fredrik Vetterlund. Ungdomsverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Love Almqvists poetiska exotism
Av Fredrik Vetterlund
Ungdomsverken
E SENARE årens
Almqvistböcker syssla utförligt dels med
skaldens mångahanda
funderingar, dels med frågan om han
förgiftat sin fordringsägare eller ej. Kanske
får därjämte antagas, att hans diktning
fortfarande har en smula intresse. Efterföljande
rader tillåta sig i varje fall att dröja vid ett
karaktersdrag i hans poesi.
»Vad som särdeles intager mig», skrev
han en gång i ett stundom citerat brev,
»är att skildra personer och händelser från
olika världstrakter, då jag får måla
landskap och människor, allt, med de olika
nyanser i färg, ton och uttrycksformer, som
till deras individualitet höra.»
Sitt hjärtas dragning mot det främmande
och underbara, sin romantiska exotism, som
vi pläga kalla det, har Almqvist uttryckt
i dessa ord. De antyda ett av hans diktnings
finaste verkningsmedel. Men färdig med
detsamma var denna exotism icke. Utländska
paralleller och förebilder hade den, som vi
strax skola se, många. Med dem rör den sig
tafatt och omoget innan den hinner fram till
den sällsamma förtrollningen över de bästa
av skaldens lyriska »Songes», över hans
dramer och epos från 1830-talet.
Visserligen har man påpekat det tycke av
kostympjäs utan djupare mänsklighet, som tyckes
vidlåda dem mer eller mindre. Men — som
jag annorstädes utvecklat i en uppsats om
Almqvist »Ramido Marinesco» — dels är en
dylik synpunkt icke alltigenom giltig, dels
bör den ej anläggas på den poesi av fj
ärrsyn och hägring, som dessa dikter äro.
Innan skalden hann så långt, hade han
emellertid både famlat och fumlat åtskilligt i
detta avseende som i så många andra. Vilken
provkarta på ofärdiga ansatser åt alla håll
är ej, låt oss säga, det sjudande
ungdomsverket Amorina, som konst omöjligt att sätta
i jämnbredd med 1830-talets produktion! Av
»exotism» finns där åtminstone den
»spanska» trokévers, som Almqvist sedan med så
mycken verkan har brukat — sannolikt
ursprungligen hämtad ifrån tysken Tieck.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
