Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Bostäderna på Stockholmsutställningen. Av Uno Åhrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bostäderna på Stockholmsutställningen
Arkitekt Carl H ö r v i k: Hyreslägenhet för ett hushåll av
‡—5 personer.
Årsinkomst 3,000—7,000 kr. Byggnadskostnad 13,000 kr. Bilden är tagen i vardagsrummet. Matplatsen är
avskild i en smalaie del. Därinnanför ligger köket, vilket fàr sitt ljus sekundärt genom ett glasparti mot
matplatsen. Denna anordning är ju icke i och för sig idealisk vien det är de höga kostnaderna som framtvinga
att så tnycket som möjligt av sekundära utrymmen förläggas mitt inuti huset. Köket får i detta fall
naturligtvis icke vara annat än blott matlagningsutrymme. Del måste också förses med effektiv ventilation.
programmet. Det var då givet att
huvudvikten borde läggas vid bostadstyper
avsedda för huvudmassan av befolkningen,
alltså för de lägsta och de relativt låga
inkomstklasserna. Därefter blev det
nödvändigt att tänka sig bostadstyperna
byggda på en viss plats med givna
ekonomiska förhållanden. Man valde
Stockholm, närmare bestämt ytterområdena
Kristineberg eller Ladugårdsgärde för
hyreshus, Bromma för egna hem. Vidare
beslöts att bostadstyperna skola tänkas
utförda ekonomiskt bärkraftiga, alltså utan
kommunal subvention eller liknande. När
så ett bostadsprogram med dessa
utgångspunkter skulle uppställas blev
frågan: hur bör i allmänhet
bostadsförsörjningen för en plats planläggas? Det är
tre saker man måste undersöka: 1. Vilka
skola bo, vad är deras inkomster? (försök
att utkristallisera behovstyper med
hänsyn till hushållens storlek och inkomst).
2. Hurudana bostäder behöva dessa
hushåll? (försök att precisera generella
önskemål beträffande bostadens storlek
och anordning för de olika
behovstyperna med hänsyn till vad var och en kan
betala). 3. Vad bör göras för att tekniskt,
ekonomiskt och administrativt realisera
dessa bostadstyper i verkligheten?
För att kunna besvara den första
frågan gjordes en statistisk undersökning av
1,000 hushåll tillhörande de avsedda
inkomstkategorierna och boende på olika
platser i Stockholm. Ett antal
behovstyper upprättades på grundval härav.
Den andra frågan är oerhört
diskutabel. Den innesluter ju en mängd väsent-
431
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
