Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Augustinus. Ett 1500-årsminne. Av Gösta Thörnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gösta Thörnell
A ii g 7i s t i n ii s besöker munkarna p à Monte Pisano.
Djupt rotad i mänsklig optimism,
mäktigt stödd av grekisk och romersk
moralfilosofi var Pelagii lära om människans
medfödda kraft till det goda. Raskt grep
denna åskådning omkring sig inom
kyrkan ; många av hennes ledare vunnos eller
vacklade. Men Augustinus stod klippfast
emot den: »Vad har du, människa, som
du icke har undfått?» Fördärvad av
nedärvd synd förmår ingen något av sig
själv; Gud måste giva allt, även viljan,
även tron. Det var egentligen Pauli lära,
men på nytt intensivt upplevd och erfaren,
därför även utformad och förkunnad med
en kraft som aldrig förr och blott en gång
senare — av Martin Luther. Den katolska
kyrkan har ännu däri ett korrektiv mot
överhandtagande gärningsrättfärdighet;
för reformationens män blev den
vägledande till en renad religiositet.
I vissa fall drevs Augustinus av kam-
pen till ytterligheter. Man kan peka på
hans bekanta predestinationslära, där han
så energiskt förfäktar, att frälsningen
beror på Guds utkorelse av nåd, att följden
bliver, att en del av människosläktet är
från begynnelsen hemfallen åt
förtappel-se. Det kan ej nekas, att läran är logisk
och jämväl stämmer med vissa
bibelställens bokstav, om blott det logiska
sammanhanget alltid vore bibelns och
verklighetens ! Man har ock klandrat Augustinus
därför att han i striden mot donatisterna
anbefallde den världsliga maktens
ingripande, ett ödesdigert exempel för
kommande tider. Och dock faller skulden här
mer på eftervärlden än på biskopen av
Hippo, som påkallade yttre hjälp först
sedan kätteriet förbundits med en våldsamt
revolutionär rörelse.
Men det var ej blott kampen som satte
pennan i handen på denne rastlöse man.
458
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
