Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - De psykiska sjukdomarnas frekvens och den växande kulturen. Av Viktor Wigert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viktor Wige r t
gällande vid de psykiska lidandena. Den
moderne psykiatern blir, allt efter som
religionens makt över sinnena avtagit, allt
mer de olyckligas och lidandes
själasörjare. Och vidare: en mängd
sjukdomstillstånd, vilkas rätta natur man förut icke
förstått, ha i den psykiatriska
vetenskapens ljus visat sig vara av psykisk art.
Den schweiziske läkaren Dubois citerar en
gammal praktiker med sextioårig
erfarenhet, som skriver: »Vid början av min
bana observerade jag precis sanuna nervösa
rubbningar, som ni sammanfatta under
namnet neurasteni, och tycks det mig i
samma utsträckning som
nu.–-Våra diagnoser voro cephalalgi, rachialgi,
gastrisk och intestinal dyspepsi, nervösa
mag- och tarmsjukdomar etc., och vi
an-grepo vart och ett av dessa symtom för
sig. Ni ha förstått, att det är den sjukes
mentalitet, som förenar dessa olika
rubbningar med varandra. Det är detta som
giver eder intrycket att stå inför ett nytt
lidande, skapat av det moderna livets
förhållanden.»
I ett avseende har emellertid
människoandens fortskridande utveckling tydligen
medfört vissa förutsättningar för en
stabilare psykisk hälsa, och det är
beträffande hysterien. »Den psykologiska egenart
som hos vissa nutidsmänniskor disponerar
till hysteri», säger Gadelius i sitt stora
arbete om tro och övertro, »var i forna
dagar så vanlig, att den gav
genomsnittsmänniskan sin prägel». Denna primitiva
mentalitet gav de hysteriska fenomenen en
våldsam utbredning — man erinrar sig
barnkorstågen, häxväsendet, besattheten,
S : t Veitsdansen m. m. De folkhysteriska
rörelser, som vi i våra dagar uppleva i
form av tungomålstalande, vissa avarter
av spiritism o. d., äro blott bleka
skuggbilder i jämförelse med forna tiders
härjande epidemier. Att det moderna
samhällslivet emellertid innehåller sina
speciella hysteriframkallande moment,
är något vartill jag strax skall
återkomma.
För antagandet om en ökad
psykomor-biditet i våra dagar har man också velat
åberopa den stegrade
självmordsfrekvensen. All erfarenhet går nämligen ut på, att
det största antalet självmord har sina
rötter i en psykopatisk jordmån. Den ökade
självmordsfrekvensen är emellertid en
högst sammansatt sociologisk företeelse, i
vilken en mängd omständigheter inverka.
En mycket viktig roll spelar otvivelaktigt
den tilltagande irreligiositeten — varje
erfaren psykiater vet, att en av de säkraste
garantierna mot suicidium hos en därför
disponerad patient är en varm religiös
övertygelse om det orätta i en dylik
handling. Men i särskilt hög grad äro de redan
berörda växande svårigheterna för de
lindrigare sjuka att finna en plats i det
moderna samhället ägnade att höja
självmordsfrekvensen. Frestelsen att, när man
på grund av sin sjukdom ej kan
assimileras av samhället, själv klippa av sin
livstråd, är naturligtvis stor.
Vi kunna således icke med visshet
besvara frågan, om de psykiska
sjukdomarnas antal inom kulturländerna verkligen
är i tilltagande. Måhända kan då en
jämförelse av dessa sjukdomars förekomst
hos olika folkslag med olika
civilisatorisk nivå ge oss en upplysning om
kulturens inflytande i detta avseende.
Vid första påseendet ge de tillgängliga
uppgifterna om de egentliga
sinnessjukdomarnas frekvens ett överväldigande utslag
mot den högre kulturen. Från en mängd
håll uppgives, att dessa sjukdomar
förekomma ofantligt mera sällan hos
ociviliserade och halvciviliserade folkslag än hos
oss. Medan vi stått rådlösa i Sverige med
en sjukhusplats på 500 av befolkningen,
reder man sig för de infödda på Java
men en på 50 000 och i Indien med en på
70,000. Exemplen kunna mångfaldigas.
Men auktoritativa författare varna för
466
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
