- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettionionde årgången. 1930 /
518

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Vergilius. Det litterära tvåtusenårsminnet. Av Johan Bergman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Johan Bergman

i. Kr. genom Augustus lyckligt
inaugure-rade världsfreden, och att det vill
inskärpa för romerska folket att dess stora
uppgift i världen är att vara den rättrådige
skiljedomaren mellan folken, ordningens
och fredens upprätthållare bland jordens
nationer.

Denna tankegång får sitt mest
pregnanta uttryck i några rader i sjätte sången,
som kunna återges på svenska i följande
form:

Andra 1 med smidig konst kunna giva en ande
åt bronsen,

skapa — det tror jag dem om — livslevande

bilder i marmorn,
tala med kvickare mun och himmelens välvande
kretslopp

mäta med skarpsynt blick och förkunna oss

stjärnornas uppgång.
Dit skall råda med makt över folken, romare,
minns det!

Detta skall varda din konst. Bjud fred, bjud
ordning i världen!
Mild mot de kuvade var, men slå ned den
som trotsar ditt välde!’

Med den starka hellenisering, som följt
efter Roms i tredje förkristna seklet
fullbordade erövring av det stora grekiska
koloniområdet i Syditalien och på Sicilien,
de stora grekiska kulturstäderna Tarentum,
Syracusae m. fl., samt ännu mer sedan det
romerska väldet under andra och första
århundradet f. Kr. utsträckts över hela
Hellas och Balkanhalvön samt det
helleni-serade främre Asien, blevo romarna allt
mer förtrogna med grekisk religion,
grekiskt tänkande, grekisk litteratur och konst.
Denna hellenisering gick så långt, att till
och med grekiska språket rätt allmänt
brukades i de högre kretsarna i Rom under
årtiondena närmast före Kristi födelse.
Man kan jämföra franskans analoga
utbredning i Europa mot slutet av 1700-talet.

1 Skalden åsyftar här grekerna,
vetenskapernas, litteraturens och konstens förnämsta
representanter bland de antika folken.

5 Aen. VI 847—853.

Franskan var då det fina och förnämliga
kulturspråket på samma sätt som grekiskan
var under en viss period av antiken. Italien
och särskilt Rom vimlade av grekiska
filosofer och föreläsare, lärare m. m., för
att ej tala om den stora skaran av grekiska
slavar, vilkas påverkan på det uppväxande
släktet icke var obetydlig.

Med denna hellenisering följde bl. a. en
allmännare bekantskap ined de homeriska
dikternas sagovärld. Iliaden och Odyssén
voro för den grekiska kulturvärlden vad
bibeln varit för de kristna folken. I
romerska skolor lästes dessa skrifter sedan
länge i klumpiga latinska översättningar.
Men under den storartade litterära
blomstringstid, som börjat med prosaisterna
Cicero och Caesar samt skalderna Catullus
och Lucretius vid mitten av första
århundradet före Kristus och som sedan fortfor
på ett ännu glansfullare sätt under
Augustus’ tidevarv, kände man sig icke längre
tillfredsställd med att blott ösa ur
grekernas rika förråd: med den allt starkare
nationella självkänsla, som Roms världsmakt
ingav, vann den tanken allt mer insteg,
att Rom borde kunna skapa
självständiga mästerverk på sitt eget tungomål.
Denna tanke förknippades i kretsen kring
Augustus ytterligare med behovet att
inför det trots all yttre maktutveckling
påtagliga moraliska förfallet igångsätta en
ny folkuppfostran till återuppväckelse av
religion och moral. Alla dessa tankar, om
ock ej utgångna från Augustus, dock
livligt omfattade av honom, funno så att
säga sitt förkroppsligande i Vergilius.
Ingenting kunde tilltala denne mer än en
sådan uppgift. Med hänförelse ägnade han
det sista decenniet av sitt i förtid ändade
liv åt detta stora företag, om vars
svårighet han dock var fullt medveten. Han
ville skapa ett epos, som på en gång
motsvarade både Iliaden och Odyssén men som
vore kortare och strängare byggt samt
motsvarade en nyare tids högre och mera

18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:02:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1930/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free