Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Haydn och Sverige. Av Herman Glimstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herman Glimstedt
ket: »Musik har der stigit til största högd.
Capellet i Mannheim är bragt til
nuwaran-de fullkomlighet, af den för Composition af
Simfonier så mycket bekante Stamitz.»
Därefter uppräknas »Scholairer af
Stamitz», bland vilka återfinnes den av
Bellman i Fredmans 51 :a epistel besjungne
Filtz.
Länge framställdes Haydn såsom ett
tämligen isolerat fenomen; på sin höjd
nämndes Philipp Emanuel Bachs sonater
såsom en hans utgångspunkt. Så kunde t.
ex. — för att enligt planen för denna
uppsats så mycket som möjligt referera till
svenska källor — i Ny Tidning för
Musik 1853, n :r 19 läsas en uppsats med den
betecknande titeln: Den moderna
instru-mental-musikens grundläggande genom
Joseph Haydn. Det blev ju Riemann som
mer eftertryckligt framhöll
Mannheim-sko-lan såsom plantskola för den
instrumentalstil, vars fulländare Haydn blev. Senare
kunde emellertid Guido Adler i
Denkmä-ler der Tonkunst in Oesterreich visa en
rad wienska instrumentalkomponister, som
väl kunde jämställas med Mannheimarna
och stodo honom närmare. När Haydn
1759 skrev sin första symfoni, har han
sålunda känt likartade verk av såväl
mann-heimska som wienska kompositörer, till
vilka sistnämnda hörde de av Hülphers just
lovordade Wagenseil och Haydns gode vän
Ditters (von Dittersdorf).
När Haydn, som redan 1766 i Wien
utropats till Liebling der Nation, först
spelades i Sverige, kan ej med bestämdhet
sägas. Tänkbart är, att han presenterades
vid de kammarmusikkonserter —• de första
stockholmska — som konsertmästaren Erik
Ferling sommaren 1773 började anordna
i Orangeriet i Kungsträdgården; enligt en
av annonserna upptog programmet
nämligen »nyligen inkomne Quartetter och
Trior af de nu för tiden berömde
Mästares Arbeten». I Dahlgrens
Anteckningar om Stockholms theatrar upptages
vidare en mil Beyer (eller Beyern),
»violinspelerska från Wien. Lät höra sig
både solo och i quartetter på koncerter
1775.» I överensstämmelse med
författaren till Mazerska Qvartettsällskapet 1849
—1899, Carl Kinberg, kan antagas att med
nämnda uppgift avses kvartetter såväl av
Haydn själv som av hans samtida, såsom
Boccherini, Ditters, Grétry m. fl. Innan
den av samme författare framhållne
violinisten Campagnoli 1782 anlände till
Stockholm och här möjligen anordnade
kvartettspel, hade emellertid det första
offentligt annonserade Haydn-framförandet
ägt rum.
I den till större delen på
tidningsannonser grundade konsertförteckning, som ingår
i Patrik Vretblads arbete Konsertlivet i
Stockholm på 1700-talet, förekommer
nämligen Haydns namn för första gången vid
en i Stora Riddarhussalen 29 april 1781
given konsert, då »Ny Sinfoni» av honom
framfördes. I slutet av följande år
förekommo i ett konsertprogram 2 nya
symfonier av Haydn (»med solo för flera
in-stumenter»); annonsen nämnde nu även
såsom medverkande »nästan hela K.
Hof-orkestern» samt såsom dirigent
hovkapell-mästaren Uttini, vilken senare upprepade
gånger förekommer i samband med Haydn.
Ett enstaka avbrott i den annars år från
år växande raden av exekverade symfonier
skedde i maj 1784, då under ledning av
samme dirigent samt till förmån för hans
son, hovkapellisten Adolph Uttini, Haydns
ett tiotal år tidigare komponerade Stabat
mater framfördes; bland solisterna
märktes m :lle Liljegren, senare gift med den
äldre Uttini, och den berömde Karsten.
Haydns Stabat mater blev då ej någon
farlig medtävlare till det likabenämnda verk av
Pergolesi, vilket, en föregångare till
Skapelsen, varit det oftast framförda verket
vid de sedan början av 1770-talet givna
frimurarekonserterna på långfredagen. De
invändningar — återgivna i Bernhard v.
f 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
