Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Svensk prästgårdskultur. Av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Th ure Ny m a n
Ausas prästgård i Skåne.
Vad prästerskapet beträffar, det tredje av
de så kallade högre stånden, vilade ju hela
dess existens på en utifrån kommande
företeelse, men icke desto mindre är det
snarast här man skulle vara böjd att
acceptera den anförda satsens giltighet i större
utsträckning än annars. Detta kan dock
bero på vår stora okunnighet om de
förhållanden vari prästerna under den
katolska tiden levde i vardagslag. De som
eventuellt veta något härom ha nogsamt
förtigit det för en bildningstörstande
allmänhet. Jag tänker givetvis nu inte på
levnadssättet bland munkar eller biskopar,
som ju bilda var sitt kapitel för sig, utan
på så att säga gemene man inom det
andliga ståndet, sockenpräster och deras
gelikar. Skulle man våga en gissning utan
alla anspråk, torde deras vardagliga
tillvaro ha gestaltat sig tämligen snarlik den
omgivande befolkningens.
Hur som helst därmed, betydde
reformationen ingenting mindre än en
revolution i och med celibatets avskaffande. Om
man tidigare mycket väl kan tänka sig att
särskilja ett slags prästkultur, en det and-
liga ståndets kultur, från övriga faser av
den medeltida odlingen i Sverige, är
prästgårdskulturen överhuvudtaget icke möjlig
före 1527. Begreppet hem är så starkt
förknippat därmed, att vi verkligen i detta fall
kunna sätta en absolut gräns vid den dag
då kvinnan träder in i prästens boning som
hustru och husmor.
Att skildra det svenska
prästgårdshemmets historiska utveckling skulle vara
detsamma som att ge en bild av den allmänna
kulturutvecklingen i vårt land under de
senaste fyra hundra åren ur en viss
synvinkel. Därtill fordrades djupare insikter
i många ämnen än vad som står
författaren till buds, och tiden är säkerligen heller
icke mogen för en syntes av dylik art.
Alltför många källor äro ännu outforskade och
kringliggande områden alltför otillräckligt
belysta för att tillåta en sammanfattning,
men vikten av att en sådan kommer till
stånd, kan icke nog starkt framhävas, och
jag skall i det följande söka ge några
antydningar om betydelsen av den
kulturgrupp som här avhandlas.
Vad som kanske framförallt faller i ögo-
262
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
