Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Svensk prästgårdskultur. Av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Th u r e Ny man
roende på att den moderna tiden går hårt
fram med gamla kulturminnesmärken,
vilket visserligen är utslitet som suck men
icke desto mindre ett beklagligt faktum,
utan jämväl och framförallt därför att
det ekonomiska underlaget för forna
tiders prästgårdskultur numera är
försvunnet.
Genom 1910 års ecklesiastiska
boställsordning och i samband därmed stående
författningar angående prästerskapets
avlöning bröts nämligen för alltid dess
hävdvunna ställning till jordbruket, som
ditintills varit prästernas förnämsta
inkomstkälla. Prästen avlönas nu med
kontanter jämte boställsvåning och
trädgårdstäppa, medan den till prästgården hörande
åkerjorden skötes genom det allmännas
försorg och utarrenderas. Följden är den,
att den gamla helheten slås i två stycken,
varav prästen får sitt och arrendatorn sitt,
och detta kan givetvis inte ske utan att
medföra väsentliga rubbningar i de gamla
anläggningarna, i ali synnerhet där dessa
äro bevarade i mera ursprungligt skick.
Förstörelsen har redan pågått länge, men
krafter ha också varit i rörelse för att i
görligaste mån rädda vad som ännu
räddas kunde. År 1918 satte Nordiska museet
i gång en kulturhistorisk undersökning av
de mest hotade anläggningarna, och denna
har fullföljts under de gångna åren —■ och
pågår alltjämt —, så att åtskilliga hundra
gamla prästgårdar nu finnas fotograferade,
uppmätta och beskrivna i dess arkiv. De
bilder som illustrera denna uppsats, äro på
ett par undantag när samtliga hämtade ur
detta rika förråd, som bättre än ord
förmå ger en levande föreställning om
värdet av vad som återstår eller ännu för
ett årtionde sedan återstod. Utvecklingen
har härvidlag på sina håll haft en nästan
amerikansk fart.
Kampanjen har emellertid också
resulterat i att några av de viktigaste
monumenten kunnat bevaras åt fram-
270
Ky rkoherdebostället i B r u n s k o g, Värmland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
