Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Nicodemus Tessin d. y. Av Åke Stavenow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o
Ake Stavenow
Samtidigt skulle templet vara ett slags
museum och inrymma samlingar av det bästa
som åstadkommits av vetenskap och konst.
Även detta, som uppslag originella, som
arkitektur eklektiska verk kom aldrig till
utförande, kanske främst på grund av
konungens bortgång 1715.
Ett enda slott fick verkligen Tessin
uppföra i Frankrike, Roissy, vilket började
byggas för Comte d’Avaux 1698, men revs
vid franska revolutionen. Det är
inspirerat av Le Vaus berömda slott
Vaux-le-Vicomte, särskilt vad den stora ovala
salongen i husets mittaxel beträifar, men till
skillnad från detta slott uppfördes Roissy
med tvenne från huvudbyggnaden
utlöpande väldiga flyglar.
Om Tessins insatser i den franska
arkitekturhistorien har Josephson utgivit
först en mindre specialstudie om
Apollotemplet i Versailles (1925), sedan ett
större verk på franska »L’Architecte de Charles
XII Nicodème Tessin à la cour de Louis
XIV» (1930). I detta av ritningar och
arkivhandlingar fylligt dokumenterade
arbete redogöres för ovannämnda projekt,
hur de tillkommit och de långvariga
förhandlingar, som fördes med de franska
myndigheterna. Men framför allt
klarläg-ges den konsthistoriska betydelsen av
Tessins fantastiska planer att påtvinga
fransmännen Berninis och sin egen stil, som vid
denna tid knappast bör ha varit särskilt
aktuell.
Under Josephsons forskningar i
tessinska samlingen i Nationalmuseum
identifierades en hel del material av stort intresse
för kunskapen om Tessins franska
förbindelser och den franska arkitekturhistorien
omkring år 1700. Av flera av Frankrikes
ledande arkitekter hade han erhållit
originalteckningar till av dem utförda projekt,
som t. ex. av Claude Perrault, av vilken
endast ett par ritningar tidigare voro kända.
Detta intressanta material har publicerats
i ett flertal uppsatser i franska, tidskrifter
och bidragit till att på centrala punkter
klarlägga den franska arkitekturhistorien
på Ludvig XIV :s tid. Jag behöver blott
nämna namnen på de byggnadsverk eller
monumentalplatser till vilka
originalritningar funnits i Tessins samling för att
klarlägga vikten av Josephsons
undersökningar : Grand Trianon, Louvre, Marly,
Place Vendöme och Place Royale i La
Cité. Desjardins förslag till monument över
Ludvig XIV ha även varit föremål för en
givande studie. De två förnämsta franska
skulptörer, som Tessin sysselsatte vid
Stockholms slott, Bernard Foucquet och
René Chauveau, ha även fått sina insatser
i den svenska konsthistorien klarlagda av
Josephson. Särskilt Foucquet, vilkens
æuvre tidigare till stor del tillskrivits
Bouchardon, har tack vare Josephson
framstått som en av de produktivaste och
mest inflytelserika bildhuggare, som
någonsin verkat i vårt land.
Även i Tyskland kom Tessin mer eller
mindre direkt att göra en insats av största
betydelse. Redan 1688 får han göra projekt
till ombyggnad av slottet i Stettin, vilket
uppenbarar den unge arkitektens sinne för
det monumentala och hans förmåga att
med tillvaratagande av den gamla
bebyggelsen nå stora och nya effekter. Men
betydligt viktigare är det inflytande han
genom sin lärjunge Eosander von Göthe kom
att få på gestaltandet av det stora slottet
i Berlin. Här återklingar hela den
romerska barock, som Tessin gjort till sin och
som är så helt skild från den obehärskade,
utsvävande barock, som annars är så
karakteristisk för Tyskland. Den tessinska
linjen fortplantas ytterligare av Eosander
i Charlottenburgs slott, varigenom den
nor-disk-romerska barockstilen blev av
dominerande betydelse i det brandenburgska
riket.
Även till Ryssland sträckte sig Tessins
inflytande. När Peter den store sökte ge
åt sin gamla och sin nya huvudstad,
294
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
