Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Österrike och det nutida kulturlivet. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel L. Romdahl
Ma x Dvorak.
Wilhelm nämnes av fackmännen som
samtidens utan gensägelse snillrikaste
epigrafiker. Graz-professorn Rudolf
He-berdey är en ypperlig konstarkeolog.
Emanuel Löwy äger ett internationellt frejdat
namn såsom kännare av den antika
skulpturen. Det österrikiska arkeologiska
institutet, som före kriget kunde arbeta med
rika medel, har efter monarkiens
sammanbrott blivit satt i tillfälle att
framgångsrikt fullfölja de viktiga utgrävningarna i
Ephesos. John Rockefeller jun. och
Not-gemeinschaft der Deutschen Wissenschaft
ha lämnat de medel som varit nödvändiga
för att blotta resterna av Dianatemplet,
Johanneskyrkan och De sju sovarnas
helgedom m. m. Inom Österrikes egna
gränser ha undersökningar utförts vid
Carnun-tum, Lauriaceum och Salzburg.
Vänder man sig till en initierad inom
lingvistiken framhåller han såsom lysande
internationella namn exempelvis
slavisterna Jagi c (numera avliden), furst
Tru-betskoj, kännaren av balkanlingvistiken
Jokl och den jämförande språkforskaren
Kretschmer.
Om man för erhållande av sakkunniga
uppgifter vänder sig till målsmännen för
den naturvetenskapliga och medicinska
forskningen, utsätter man sig för risken att
erhålla så mycket värdefullt material att
det blir svårt att utvälja några få men
belysande fakta. Ett påtagligt vittnesbörd
om dessa vetenskapers ståndpunkt inom
Österrike innebär till att börja med det
sakförhållandet att efter omvälvningen tre
Nobelpris tillfallit österrikare:
mikroke-mikern Pregl, verksam vid Graz’
universitet, fysikern Zsigmondy, uppfinnaren av
ultramikroskopet, medicinaren
Wagner-Jauregg, upptäckare av metoden att
kurera paralysi med malaria. De betydande
naturvetenskapliga institut som grundats
under gångna bättre tider ha med seg
uthållighet hävdat sin ställning i första ledet,
så vetenskapsakademiens institut för
radiumforskning, centralanstalten för
meteorologi och den biologiska försöksanstalten.
Till vart och ett av dessa knytas namn på
nyss bortgångna eller ännu levande och
verksamma vetenskapsmän av
internationell betydenhet. För en lekman är det
svårt att utan att begå orättvisa framhäva
dem som i första rummet böra nämnas.
Föreståndarna, radiologen Stefan Meyer,
meteorologen Wilhelm Schmidt och
biologen Pszibram ha i de uppgifter de haft
älskvärdheten lämna för denna uppsats
velat ära sina företrädare och sina kolleger
men först och sist sökt giva en bild av
den trohet och hängivenhet med vilken
Österrikes naturforskare arbeta på lösandet
av problem som äro av betydelse för hela
mänskligheten. Den medicinska
vetenskapen i Österrike åtnjuter sedan gammalt det
största anseende. Billroths kirurgiska
skola upprätthåller alltjämt sina lysande
traditioner. Bland Wienerfakultetens
specialister nämnas ögonläkaren Neumann,
pe-diatrikern, tuberkulosforskaren Pirquet,
att ej förgäta den mångomtalade
upphovsmannen till psykoanalysen, Sigmund
Freud.
318
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
