Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Lyx och komfort. En kulturhistorisk vändpunkt. Av Otto Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O 11 o Sy Itu a n
Barockfåtölj. Omkr. 1600.
Nordiska Museet.
liva livet var i forna dagar, det sätta vi
oss inte så lätt in i — det behöver inte
gälla något tusen år, utan blott ett par
hundra.
Människorna voro illa skyddade i alla
avseenden. Illa skyddade mot elementen;
naturen var för dem inte den idyll den
blivit för oss. Dess krafter hade man inte
lärt sig att behärska och bruka, de voro
fiender dem man betraktade med
vidskeplig men ganska berättigad skräck. Dåligt
var man skyddad för sjukdomar, än
sämre för farsoter. Bristen på samfärdsmedel
gjorde att hungersnöd inte kunde
förebyggas. O. s. v. Och i fråga om personlig
säkerhet var man även i de bäst ordnade
samhällena klent skyddad både mot
övergrepp ovanifrån och övervåld underifrån.
Tack vare utgrävningarna känna vi
ganska bra levnadssättet i antikens storstäder
kring Medelhavet, veta huru väl det i
många avseenden var ordnat i dem.
Komma vi ned till Italien, se vi hur de antika
akvedukterna sörja för vatten i Rom, och
hur de antika chausséerna alltjämt tjäna
bilarna. Det andra är förgånget.
Barbarerna bröto ned civilisationen, och det tog
tusen år att bygga upp den igen. Först på
1700-talet, i Paris och London, kom en
samhällelig ordning jämförlig med den
fallna, ett »politi», som man då sade med
ett ord som rymde hela den statliga och
kommunala administrationen.
De hårda levnadsvillkoren speglas i
världsuppfattningen, i livsbelysningen.
Människorna voro vanda vid dessa villkor,
men klagade gjorde de ■—- ibland förefaller
visserligen denna klagan något
konventionell. Och den var så ock. Jorden borde
vara en jämrens dal, så lärde teologerna,
det var ett rättvist straff för ali synd som
hopat sig, och det hörde till kristlig
anständighet att bekänna det. Väl kunde det
hända även en allvarlig man att han gav
efter för anfäktelserna av djävulen,
världen och köttet, men han förföll inte till
att prisa livets härlighet. Det gjorde blott
lättsinniga ungdomar, förälskade
junkrar och vaganter; de prisade våren och
kärleken och ruset — ruset som jagade
bort skräcken och skänkte illusioner. Det
var ett behov.
Det kommer ett omslag, just vid det
nämnda århundradets början, kring år
1700. Med »upplysningen» sprides en ny
livsbelysning. Den härflyter ur en
om-skiftning i den teoretiska åskådningen,
men man kan spörja om den inte också
beror på en förändring i själva
livsvillkoren.
I sin engelska historia har Macaulay ett
kapitel som skildrar samhällstillståndet vid
tiden för den stora revolutionen 1688, då
den moderna perioden bryter in, politiskt,
socialt, ekonomiskt, kulturellt. Han
berättar där bl. a. att år 1685 en mr Heming
åtog sig att på de stora gatorna i London
354
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
