Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Medeltida miniatyrkonst i Kungliga Bibliotekets handskriftssamling. Av O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O. Wie
av forskningen. Till en del beror detta
utan tvivel därpå att de mycket länge på
grund av de oefterrättliga
lokalförhållandena inom institutionen måste förvaras så
gott som magasinerade i en
svårtillgänglig reservcell utan belysning, vilken
ursprungligen icke alis varit avsedd att
användas för samlingarnas behov. Först i
och med genomförandet av de lokala
förändringar och utvidgningar, som i senare
tid ägt rum inom Kungl. Biblioteket, har
möjlighet vunnits att ordna
handskriftssamlingen efter moderna vetenskapliga
principer, numrera den och göra den
till alla delar lika lättillgänglig. Därvid
har också den tidigare konstituerade, på en
missriktad och artificiell systematik
baserade skillnaden mellan »svenska» och
»utländska» handskrifter undanröjts.
Samlingen har hopförts till en enhet och
indelats efter gemensamma grunder, varvid
givetvis också den tidigare magasinerade
delen av handskriftsbeståndet kommit att
inordnas i sitt organiska sammanhang.
Genom dessa åtgärder ha flera förut
obeaktade handskrifter kommit att bliva
föremål för en berättigad uppmärksamhet.
Framför allt gäller detta om ett antal
illuminerade medeltida manuskript, vilka
lämna utomordentligt värdefullt material
för den numera i alla länder med största
iver och energi bedrivna
miniatyrforskningen. I det följande skola vi ett
ögonblick dröja vid några ur konstnärlig
synpunkt speciellt intressanta handskrifter, av
vilka somliga av gammalt varit välkända,
andra åter först i senare tid blivit
närmare undersökta.
Främst i rang och värdighet bland alla
Kungliga Bibliotekets manuskript står
det ryktbara evangeliarium, som
traditionellt bär namnet Codex aureus,
Gyllene boken. Om denna hederstitel är
vår handskrift emellertid icke ensam;
både i München, Leningrad och även
annorstädes finnas på samma sätt betecknade
eIg ren
manuskript. Anledningen till
benämningen är som regel den att texten i
handskrifterna är skriven med guldbläck. I
fråga om Codex aureus holmiensis
stämmer dock detta endast partiellt, i det att
nämligen största delen av skriften utförts
med vanligt mörkt bläck; endast ett
relativt ringa antal sidor lia att uppvisa
guldbokstäver. Sitt namn har vår handskrift
antagligen också fått genom ett misstag.
Den ansågs nämligen i äldre tid vara
identisk med en evangeliecodex, som Erasmus
av Rotterdam använt vid sin ryktbara
upplaga av nya testamentet, och då denna
enligt Erasmus’ uppgift gick under
namnet Codex aureus så har vår handskrift
fått ärva beteckningen, ehuru
identifieringen saknar varje grund och längesedan
eliminerats av forskningen.
Det är en rad av märkliga öden den
codex haft att genomgå, som numera lugnt
vilar i sin glasmontre i Kungliga
Bibliotekets visningssal. Den tillkom efter ali
sannolikhet i ett klosterskriptorium i
Canterbury vid 700-talets mitt, rövades ett
sekel senare av vikingar, köptes tillbaka
och skänktes till en kyrka, förmodligen
katedralen i Canterbury, av en engelsk jarl
vid namn Aelfred, stannade sedan i
England till någon gång på 1500-talet, då den
efter ali sannolikhet stals och fördes över
till Nederländerna, (varifrån den under
okända omständigheter kom till Spanien
och så småningom införlivades med
markisens av Eliche rika privatbibliotek. Där
sågs den år 1690 av den lärde svensken
J. G. Sparfwenfeldt, som året förut på
svenska statens uppdrag påbörjat en
vidlyftig utlandsresa i avsikt att uppsöka och
förvärva svenska minnesmärken,
manuskript och dylikt. Den praktfulla codex
som han såg i markisens av Eliche
boksamling, ansågs i likhet med många andra
spanska antikviteter vara av västgotiskt
ursprung, och detta uttryck har säkerligen
framkallat svenska associationer i Sparf-
402
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
