Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Medeltida miniatyrkonst i Kungliga Bibliotekets handskriftssamling. Av O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O. Wieselgren
purpurkudde, ungefär som en mäktig och
bjudande monark vid en ceremoniös
hovaudiens. Ansiktet är orörligt som en
vördnadsbjudande mask — man kan ibland
ännu i våra dagar se ett liknande uttryck
hos höga katolska prelater vid kyrkliga
fester —, den ena handen är lyft till
välsignelse och den andra håller en
bokrulle med de första orden i hans
evangelium: Liber generationis. Inramningen
utgöres av tvenne kolonner, vilkas kapitäl
uppbära medaljonger med helgonbilder av
samma art som vi känna från mosaikerna
i Ravenna. Kapitälen förenas av en
orne-rad båge, vilken omsluter ett
halvcirkelformat rum, där konstnären skickligt
infogat Matteus’ evangelistsymbol, ängeln
med boken. Stilen i hela framställningen
är i sin allvarliga och praktfulla
bundenhet starkt påverkad från Byzans. Den
byzantinske kejsaren hedrades bland
mycket annat också med epitetet isapostolos,
apostlarnas jämlike; då man ser
Matteus-gestalten i dess stränga höghet tycker man
sig förstå att epitetet kan ha inneburit en
artighet. Men vid sidan av det
byzantinska inflytandet framträder också en
oförtydbar inverkan från den orientaliska
ornamentiken, sådan den tagit sig uttryck
i senantikens glas- och lädermosaiker,
textilier m. m. Framför allt i kanonbågarnas
dekor träffar man ett antal ornament som
peka tillbaka på det östliga
medelhavsbäckenets motivskatt. Intressant är
särskilt bågfyllningarnas sirligt hopslingrade
djurornament, vilkas stil vi känna igen
från många av våra svenska fornsaker.
Sannolikt är väl att denna
dekorationsstil invandrat österifrån, från Nord- eller
Centralasien. Men härom — liksom för
övrigt om de flesta problemen inom den
förkarolingiska konsten — har någon
visshet tillsvidare icke uppnåtts.
Vetenskapen står här ännu inför praktiskt taget
olösta uppgifter, vilka antagligen lång tid
framåt komma att giva arbete åt forskar-
na både på konsthistoriens och
arkeologiens område.
Något mer än ett sekel framåt i tiden
förflytta vi oss, om vi från Codex aureus
övergå till den handskrift, som efter sin
tillkomstort, klostret Saint-Amand i
Nordfrankrike, brukar benämnas
sakramenta-riet från Saint-Amand. Med
sakramenta-rium förstås en liturgisk bok,
föregångaren till det nuvarande missalet, som
innehåller allt vad den officierande prästen har
att läsa vid altargudstjänsten. Vår
handskrift, som härrör från tidsperioden
omkring mitten av det nionde århundradet,
är skriven i en utomordentligt elegant och
klar karolingisk minuskelskrift och
erbjuder i sin dekor ett sällsynt vackert prov
på den ornamentstil, som utvecklades i
den skola, vilken av den ryktbare
paleografen Léopold Delisle erhållit namnet
den frankosachsiska. Figural
utsmyckning förekommer icke här; den enda
prydnaden är av rent ornamental natur.
För konstnären ha svårlösta uppgifter
erbjudit sig så till vida som han stått inför
problemet att i dekoren infläta
ingångsorden till tvenne partier av canon missæ,
Te igitur och Vere dignum. Med vilken
utomordentlig smak detta problem blivit
löst kan man se av här meddelade
avbildning, där mässformelns Te
inkomponerats inom en vackert formad rektangulär
ram, där djurhuvuden fyndigt
kombinerats med varierande flät- och
mosaikmönster. Också här kunna vi i motiven
konstatera en viss frändskap med orientaliska
förebilder, framför allt inom
mosaiktekniken. Koloriten däremot synes i sitt enkla
harmoniska anslag av guld, ljusgult och
blekgrönt häntyda på mera lokala
inflytelser. — Handskriften kom till Sverige
med en av de stora samlingar, som
inköptes från Frankrike av drottning
Kristina. Om dess äldre historia veta vi, att
den så småningom från sin ursprungliga
förvaringsort överflyttades till domkyr-
404
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
