Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Medeltida miniatyrkonst i Kungliga Bibliotekets handskriftssamling. Av O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O. Wieselgren
Horologiet från Olmütz. Omkr- iijo.
hindrar att det koloristiska
helhetsintrycket ter sig som ett fulltonigt och rikt
ackord. Ovanligt nog är man i fråga om
denna miniatyr i stånd att med full
visshet bestämma konstnärens eller snarare
konstnärernas namn. Nedanför
dedikationsbilden ser man nämligen ett
språkband, vilket på ena sidan uppbäres av en
knäböjande figur med pensel och
färgkopp, vid vars sida i lutande ställning
står en medhjälpare, hållande ytterligare
ett par vid arbetet erforderliga
färgkoppar. Tvenne inskriptioner meddela de
bägge konstnärernas namn: den ene,
mästaren, är betecknad som »H. Pictor» och
den andre, medhjälparen, som
»Everwi-nus». Ett av samma händer utfört arbete
(en handskrift av Augustinus’ De civitate
Dei i Metropolitankapitlets bibliotek i
Prag) kompletterar vårt vetande genom
upplysningen att mästaren H. i
verkligheten hette Hildebert. Tydligen har man
här att göra med ett samarbetande
konstnärspar, en mästare och en gesäll, som
haft självkänsla nog att -—■ i motsats mot
vad traditionen inom medeltidskonsten i
regel bjöd — önska sina namn bevarade
till eftervärlden. Att åtminstone mäster
Hildebert ägt en viss personlig
originalitet framgår av en roande
marginalteckning i den ovan omtalade
Augustinus-handskriften, där han framställt sig själv
mitt under det mödosamma och
påkostande illumineringsarbetet i färd med att
kasta en sten på en förarglig råtta, som
håller på att ställa till oreda bland
406
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>