Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Medeltida miniatyrkonst i Kungliga Bibliotekets handskriftssamling. Av O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O. Wieselgren
Bönbok. Gent. i ‡ o o-t a l e t s sint.
naturligtvis ett strikt iakttagande av de
kanoniska timmarna en praktisk
omöjlighet, liksom det även var otänkbart att
ålägga dem genombed jandet av det
kyrkliga breviariets vidlyftiga texter. Man
började därför så småningom
sammanställa mindre omfångsrika bönböcker för
den enskilda andakten, vilka i stället för
att omfatta hela kyrkoåret inneslöto blott
en vecka och för dennas dagar erbjödo
valda andaktstexter i lämplig förkortning.
Man brukar sålunda i dylika bönböcker
finna »horæ», d. v. s. tideböner, anknutna
till treenigheten, den heliga jungfrun,
altar-sakramentet o. s. v., varjämte där som
regel anträffas dödsmässan, litanian och de
sju botpsalmerna. Framställandet av dylika
bönböcker gick parallellt med det växande
behovet och utvecklades så småningom till
en verklig industri, vilken omhänderhades
av stora skriptorier, där skrivare och
mi-niatyrister samarbetade. Framför allt var
det i Nederländerna och där särskilt i
Gent och Brügge, som denna bönbokspro-
duktion hade sitt centrum. En hel rad av
ryktbara handskrifter leda sitt ursprung
från dessa skriptorier, bland vilka det
berömdaste innehades av konstnärs familj en
Beninck. Flera medlemmar av denna
familj ha sålunda medverkat vid
framställandet av det allbekanta Breviarium
Grimani, vilket utgör den dyrbaraste
klenoden i San Marco-biblioteket i
Venedig. Till samma stora grupp av
handskrifter hör en bönbok av
utomordentligt hög konstnärlig kvalitet, som med
Drottningholmssamlingen år 1854 kom i
Kungl. Bibliotekets ägo. Dess utan tvivel
en gång befintliga inledande kalendarium
har tyvärr i gammal tid förkommit,
varför den figurala dekorationen inskränker
sig till fyra blad, återgivande de fyra
evangelisterna. Tre av dessa, Matteus, Marcus
och Lucas, förete mycket nära
överensstämmelser med den vackra, i fullständig
reproduktion av Dornhöffer utgivna
handskriften Hortulus animæ i Staatsbibliothek
i Wien. Johannesgestalten åter leder tan-
412
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
