Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Gösta Sandels. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel L. Romdahl
Sjöjungfru. Akvarell, i p 15.
Fru Signe Erikson.
återfinna hans motiv och se dem med hans
ögon, i hans dager och i hans färg. Man
tycker sig till och med ha förnimmelsen av
hans penselföring! Det är förunderligt
vad ett sådant stycke landskap, som en
verkligt betydande konstnär gjort till sin
domän, blir intensivt, uttrycksfullt och
gripande för den som färdas i hans spår och
ser med hans ögon.
Det vill förefalla som om Sandels i
Kungälv funnit sig själv i en omgivning
som motsvarade väsentliga sidor i hans
eget väsen, motsättningarna av vekhet och
stolthet, sammansmältningen av det
alldagliga och det drömlika. Konstnären
ville gärna betona att han icke var eller ville
vara romantiker, att hans tavlor icke ville
vara annat än måleri, endast måleri. Det
nya måleriet hade satt det litterära,
berättelsen, stämningen på index med
samma obeveklighet som det realistiska
åttiotalet gjorde. Och Sandels ville icke bli
tagen för en som svek eller dagtingade med
fienden. Men det kunde icke hjälpas. Allt
vad han rörde vid blev till poesi, till vision.
Han såg sina kvinnomodeller med en
drömmande betagenhet så att de blevo till
sjöjungfrur, även om han icke lät dem lyfta
sig ur vågorna. Hans vandrare fly med
bleka anleten undan hotande ofärdsmoln,
hans ryttare jaga i sporrsträck på
äventyrens vägar. Kungälvs skvallersystrar på
434
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
