Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Triumfbågen. Av Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mart i n P: n Nilsson
Septimius Severus triumfbåge i Rom.
bildar fonden för den stora tvärgatan och
markerar dess inträde i huvudgatan. På
dess topp stod en ryttarstaty, av vilken
betydliga rester återfunnits vid dess fot,
men den tjänade också ett praktiskt
ändamål, i det att den uppbar en vattencistern,
som matade vattenledningen i de
närbelägna husen. Tyvärr är det omtvistat, vem
ryttaren föreställer, liksom tiden för
bågens uppbyggande är oviss; dock är denna
triumfbåge synnerligen viktig som ett
exempel från kejsartidens början på en
för framtiden karakteristisk företeelse,
triumfbågens placering i en gatukorsning.
Vi måste återkomma därtill längre fram.
Den antika triumfbågen var således icke
ett isolerat monument, som de moderna
efterbildningarna. Även om den börjat
som en fristående statybas, så strävade
utvecklingen allt mer att infoga den i ett
stort arkitektoniskt sammanhang. Tack
vare sin rika arkitektur blev den, vad
stadsporten, ehuru denna tjänade ett prak-
tiskt syfte, också var, en praktingång och
på samma gång fonddekoration. För
dylika dekorativa fasadbyggnader hade det
andra århundradet en särskild förkärlek;
man erinrar sig de talrika teater- och
vattenfronter, som byggdes under denna tid
i en besläktad, men ännu mer överlastad
barockstil. En dylik praktport av ganska
egenartad beskaffenhet var ingången till
Trajanus’ forum; den är förstörd och
endast känd genom myntbilder. En
triumfbåge från Antoninus Pius’ tid bildar
ingången till det ståtliga, av höga murar
omgärdade forum i Sbeitla i södra Tunis.
Triumfbågen infogades sålunda i
stadens arkitektoniska helhetsbild, och i
samband därmed förändrades dess funktion.
Dess ursprungliga uppgift att vara en
monumental bas för statyer trädde tillbaka
för dess roll i stadsbyggnadskonsten.
Denna utveckling belyses bäst genom en
granskning av dess användning i
stadsplanen, t. ex. i Timgad, en stad som
478
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
