Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Gustav Adolfs kungakrona. Av Sven Tunberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G ii s t a v II Adolf. Kopparstick av Valentin
Staffansson Trautmann. / 6 i 6.
Gustav Adolfs kungakrona
Av Sv e n T ti n b e r g
_R 1932 är för Sveriges folk ett
minnenas år. Främst bland minnena står
det minne, som »ej tid försvagar», minnet
av Sveriges stolta färd bland nationernas
väldige, minnet av vår store konung
Gustav II Adolf, stupad i spetsen för
svenske män på Lützens blodiga slagfält.
Det minnet är rikt och bjudande. Sveriges
historiska Akademi har också i sin mån
velat begå detsamma och på sin
högtidsdag samla tankarna i dess tecken. För
visso kan ej minnet i ali dess fullhet här
begrundas. Endast en liten detalj må
gripas ut, åsyftande en kanske ej alltid så
noga uppmärksammad episod i Gustav II
Adolfs liv och gärning. Jag vill tala om
Gustav Adolfs kungakrona, om Gustav
Adolfs förvärv av det svenska rikets
yppersta höghetssymbol, aldrig buren av en
värdigare.
Är detta något särskilt anmärkningsvärt
spörsmål, kanske en och annan av mina
åhörare känner sig böjd att fråga. Var det
icke en helt naturlig sak, att Gustav Adolf,
Karl IX :s äldste son, följde sin fader på
tronen? Vi känna ju alla Västerås
arvförening av år 1544 med dess
bestämmelser om kronans ärftlighet inom Gustav
Vasas manliga avkomma efter
förstfödslo-rätt. Har ej denna arvförening utan vi-
Tal i Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien d. 18 mars 1932.
33 — Ord och Bild, 41:a årg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
