Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Gustav Adolfs kungakrona. Av Sven Tunberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sven Tunberg
sidan ej förlora sin sjuke faders tillit, å
den andra att behålla känningen med den
svenska ledande klassens mera moderata
element. I båda avseendena var Axel
Oxenstierna honom tydligen till verksam
hjälp. Under sommaren 1611 nalkades Axel
Oxenstierna allt mer konungahuset och blev
delaktig av såväl konungens som
drottningens förtroende. Den unga
generationens politiska linje skymtar fram för ett
ögonblick. Vad har sedan icke betytt för
denna politiks auktoritet den krigiska
glansen från den unge prinsens första
vapenbragder vid Kristianopel och på Öland!
Den »varaktighetsförklaring», som på
våren 1611 avgivits för Gustav Adolfs
räkning, visade sig synnerligen väl grundad.
Den 30 oktober 1611 avled konung Karl.
Vid hans dödsbädd stodo budbärare från
det stora landet i öster, förmälande den
märkliga nyheten att österns otaliga
stammar voro villiga att hylla en av den
svenske konungens söner, Gustav Adolf eller
Karl Filip, såsom sin tsar och storfurste.
Skulle nu Gustav Adolf och Axel
Oxenstierna förmå att fullfölja sin aktion och
föra den fram till ett säkert grundat
Gustav Adolfs kungadöme?
De närmaste händelserna utvisa, att
man å den unge tronföljarens håll gick
framåt med största varsamhet. Något
direkt antagande av konungatitel i enlighet
med gällande lag var det tydligen ej tal
om. Formellt övertogs regeringen av
änkedrottningen och hertig Johan med
riksrådet. Utgående skrivelser ställdes i regeln
i drottningens namn. Betecknande nog
sökte man överallt i landet kontakt med
allmogen och påfordrade dess direkta
anslutning. En riksdag blev också
omedelbart sammankallad till Nyköping i
december månad 1611; riksdagskallelsen
utfärdades av drottningen och hertig Johan.
Ingenstädes lät man framskymta, att
Gustav Adolf egentligen var Sveriges
laglige konung.
Tack vare de helt nyligen av trycket
utkomna riksdagsakterna för riksdagen i
Nyköping december 1611—januari 1612
kunna vi väl följa denna märkliga
riksdags gång. Till synes har allt förflutit
lugnt och lidelsefritt i en av alla såsom
självklar uppfattad ordning. Ständerna
tillfrågades, huruvida de voro sinnade att
fasthålla vid tidigare beslut rörande
riksstyrelsen, de gåvo härå ett jakande svar,
hertig Johan avsade sig sin arvsrätt till
förmån för Gustav Adolf, drottningen
och hertig Johan nedlade
förmyndarregeringen, de olika stånden framställde sina
önskemål i avseende å konungaförsäkran,
en dylik konungaförsäkran antogs och
utfärdades av Gustav Adolf, ständerna
erkände och hyllade i riksdagsbeslutet
Gustav Adolf såsom Sveriges konung,
den nye konungen utfärdade
donationsbrev för hertig Johan, liksom för rikets
ridderskap och adel, o. s. v. Några
skarpare meningsmotsättningar i alla dessa
viktiga frågor skymtar man ej.
Och dock ha nog härunder den ledande
regiens krafter och självbehärskning satts
på de hårdaste prov. Den gamle Gustav
Adolfs-krönikören Widekindi har i sin
historia en uppgift, att hertig Johan vid
riksdagens begynnelse gjort betydande
svårigheter och ingalunda velat utan
vidare avgiva sin förnyade tronavsägelse.
Denna uppgift har till sin riktighet blivit
av forskningen bestridd, men säkerligen
med orätt. Hertig Johan, ehuru av ett
relativt lugnt och godmodigt sinnelag, har
otvivelaktigt känt sig stå inför sitt livs
stora ögonblick och frestats att utnyttja
detta. Ej heller ha nog de saknats, som
här varit villiga att skjuta på. Vem vet
vad som med andra motspelare skulle ha
kunnat hända?
Ännu betydelsefullare är dock i detta
sammanhang en annan omständighet. Den
konungaförsäkran och de donations- och
privilegiebrev, som den unge konungen
520
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
