Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Demokratiens kris i antik och modern tid. En studie i allmän statslära. Av Nils Stjernberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Stjernberg
något om dessa spörsmål i Polybios’ analys
av demokratiens krisproblem. Men därav
finna vi intet. Demokratiens krisproblem
ligger enligt honom djupare. Vad han
därom har att anföra lyder som följer: »Och
så länge ännu några av dem leva, som av
egen erfarenhet haft känning av särskilda
makthavares godtycke, så finna sig
samhällsmedlemmarna tillfredsställda genom
den härskande demokratiska författningen
och uppskatta ingenting högre än
jämlikhet och frihet. Men då nya släktled vuxit
fram och demokratien överantvardats åt
sönernas söner (d. v. s. andra
generationen efter den, som genomfört
demokratien — orden föra sålunda våra tankar,
vad Sverige beträffar, till 1970- eller
1980-talen), så tillägga dessa senare, emedan de
redan äro vana vid dessa förmåner, icke
längre samma värde åt jämlikheten och
friheten». Folket har i stället vant sig vid
att i demokratien allenast se ett medel att
bereda sig ökade ekonomiska förmåner.
Och då inträffar enligt Polybios förr eller
senare (man kunde kanske tillägga
särskilt under inflytande av ekonomiska eller
utrikespolitiska kriser), att benägenheten
för våld och nävrätt träder i
demokratiens ställe. »Så snart nämligen då
mängden», heter det, »som vant sig att leva av
andras tillgångar och för sitt underhåll
lita till dessa, har fått en högtsträvande
och djärv, på grund av sin ställning från
statens äreställen utesluten ledare i sin
spets, så skrider den till utövande av
nävrätt. Och sammanslutande sig i
fraktioner, rasar den med mord, landsförvisning
och konfiskationer tills den i följd av den
allmänna upplösningen slutligen råkar in
under en oinskränkt envåldshärskares
herravälde.»
Ur flera synpunkter tilldrar sig denna
analys även för modern statsvetenskaplig
forskning stort intresse. Alla ha vi väl
åtminstone en känsla av, att Polybios här
rör vid något väsentligt, då han betonar
att det kritiska momentet ifråga om
demokratiens upprätthållande ligger i den
värdeförskjutning, som lätt inträffar i
avseende å den politiska rösträtten själv.
Han bygger här på en psykologisk
lagbundenhet, som redan Aristoteles tillagt
djupgående betydelse för studiet av
samhällsföreteelserna. Och även vad angår
hans skildring av demokratiens slutfas
kunna vi, om vi betrakta hans
framställning allenast såsom en analys av den
hellenska demokratiens kris, åtminstone icke
jäva densamma. Det finnes tillräckligt
mycket i källorna, som utvisar, att det i
Hellas’ stater verkligen gått till just på
detta sätt. Och det kan naturligen icke
anses uteslutet, att det kan komma att gå
till på detta sätt även i moderna
demokratier. Både politiska mord,
landsförvisningar och egendomskonfiskationer ha ju
stått på Hitler-partiets program. Det är
icke mer än något år sedan Hitler, hörd
såsom vittne i en förräderiprocess inför
Staatsgericht, uttalade: »Det är efter min
mening en sorglig nödvändighet, att
huvuden måste trilla.» Och det är icke mer
än något år sedan en motion om
vittomfattande egendomskonfiskationer,
undertecknad av 107 riksdagsmän, framlades
på den tyska riksdagens bord.
Polybios gjorde emellertid anspråk på
att icke blott ha givit en kritisk analys av
den hellenska demokratiens
utvecklingsförlopp. Han uppställer sin analys såsom
ett uttryck för en allmän lagbundenhet
inom statslivet överhuvud. »Detta är»,
heter det, »författningarnas kretslopp och
den naturens ordning, enligt vilken
statsformerna omvandlas och övergå i
varandra samt återvända till sin utgångspunkt.
Den som härom har vunnit en säker
insikt, skall väl kunna misstaga sig ifråga
om tidrymderna, då han talar om en viss
stats framtid. Men angående det
föreliggande utvecklingsstadiet i en stats tillväxt
eller upplösning och angående de omvand-
S538
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
