Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Gustav Adolfs kulturgärning. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adolf S c h ü c k
G ii s t av Adolfs donationsbrev till Uppsala universitet.
F’o r s t a sidan.
upprätta ett adelsläroverk (»Collegium
illustre») i Stockholm måste efter några
få år uppgivas.
Sitt varmaste intresse ägnade dock
Gustav Adolf rikets enda universitet:
akademien i Uppsala. Redan i början av sin
regering sökte han upphjälpa dess
ekonomi och ingrep skarpt mot den ödeläggande
söndring, som de stridbara professorerna
Johannes Rudbeckius’ och Johannes
Messenius’ inbördes konflikter hade
åstadkommit. Gustav Adolf insåg emellertid klart,
att ett fattigt universitet aldrig kunde
fylla sin höga uppgift som ett svenskt
lärdomscentrum, allra minst då dess fåtaliga
professorer nästan uteslutande ägnade sig
åt att utbilda präster. Medvetet arbetade
han på att öka antalet professurer: 1613
fixerades de till 8, fem år senare till 13
för att 1626 uppgå till 18. Först
härigenom skapades ett verkligt universitet,
bestående icke blott av en teologisk, utan
även av en juridisk, medicinsk och filoso-
fisk fakultet. Dessutom inrättade han det
betydelsefulla kanslärsämbetet, till vars
förste innehavare hans forne lärare Johan
Skytte kallades.
Denna uppryckning åstadkoms
emellertid endast tack vare en personlig
offervillighet från konungens sida: av de
arvegods som tillhörde Vasaätten skänkte han
genom sin ryktbara donation 1624 till
Uppsala universitet icke mindre än 271
gårdar samt 111 mindre hemman och
hemmansdelar i Uppland och
Västmanland. Härigenom gav han universitetet en
tryggad och oberoende ställning för sekler
framåt, och än i dag baseras dess
ekonomi i icke ringa utsträckning på
avkastningen av den kungliga gåvan.
Redan tidigare hade konungen sörjt för
att universitetet fick en ny
föreläsningslokal. Åren 1622—23 lät han sin
byggmästare Caspar van Panten invid
domkyrkan uppföra den byggnad, som till hans
åminnelse bär namnet Gustavianum. Så-
566
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
