Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Karlin och »Kulturen» i Lund. Av Nils Lithberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Lithberg
Borgarhuset.
;’. Uppfört av material från Lembkeska huset i Malmö.
andra sidan Adelgatan med dess
huvudbyggnad, Vita huset som den nu kallas,
men som för de flesta Lundensarna är
känd under namnet Bondpinan. Och det
är tack vare denna inneboende energi
museet blivit vad det nu är, en av Europas
ypperligaste kulturhistoriska samlingar, i
vissa avseenden —■ ifråga om den profana
medeltiden — oöverträffad i världen. Fast
ytterst är naturligtvis denna energi dess
grundläggares, Karlins; hans historia och
museets äro oskiljaktigt förenade.
Söker man efter de närmaste historiska
förutsättningarna för »Kulturens»
tillkomst, får man gå till 1870-talets
»landsmålsrörelse». Det livliga intresse för
fornforskningen, som blomstrade upp vid
1800-talets mitt, meddelade sig även till
den akademiska ungdomen, framför allt i
Lund, där på 1860-talet inom flera
student-nationer föreningar med kulturhistorisk
hembygds forskning som mål tillkommo.
Samtidigt erhöll vårt land också genom
prosten J. E. Rietz i Tygelsjö sin hittills
fullständigaste dialektordbok, och på hans
initiativ stiftades i Lund 1865 en allmän
skånsk fornminnesförening. På 1870-talet
erhöll detta nyssberörda studentintresse —
genom inflytelse från systeruniversitetet i
Uppsala — en mera speciell inriktning på
bygdemålen, och den äldsta av de
lundensiska landsmålsföreningarna blev den
skånska, som stiftades 1875.
En alis icke oväsentlig sida av dessa
föreningars verksamhet var anordnandet
av landsmålssoareer, där t. o. m. mindre
teaterstycken kunde uppföras. För dessa
behövdes vissa rekvisita, och så kom det
sig, att man, just inom den skånska
landsmålsföreningen, började diskutera
möjligheterna för anskaffandet av en
klädkammare, och när man enat sig härom, ville
man också ha en husgerådskammare. Det
synes varit på vintern 1881—a 882 som
dessa planer tagit en mera bestämd form,
och att klädkammaren skulle utrustas
direkt från det ännu rikt blomstrande
folkliga dräktskicket var ju blott i full över-
59°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
