Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Karlin och »Kulturen» i Lund. Av Nils Lithberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kar lin och »K u 11 ti r e n» i Lnnd
här slog museet i juli 1892 upp sina portar
med det nuvarande Herrehuset som
huvudbyggnad.
Redan på ett tidigt stadium av sin
verksamhet hade Karlin utsträckt sitt intresse
till ett visserligen närliggande område,
men dock ett område som icke föll direkt
inom ramen för hans museum, den
samtida konstslöjden, framför allt den textila.
I och för sig var detta icke överraskande.
Karlins barndomshem var beläget i en
trakt av Skåne, utmärkt av en ståtlig
gammal textiltradition —• ingen del av Skåne
torde för övrigt kunna visa en
vävnadskultur i så praktfulla färger. Visserligen
hade redan på 1870-talet Jacob Kulle
riktat den unga svenska hemslöjdsrörelsens
blickar på de konstnärliga värdena hos den
då så ringaktade textila bondeslöjden i
Skåne, men det blev Karlin, som öppnade
vägen till deras officiella och i viss mån
internationella erkännande genom de
utställningar, museet anordnade, först i
Kristianstad 1885 och sedan i Köpenhamn
året därpå. Den förbindelse, i vilken mu-
seet trädde med den levande slöjden, till
en början genom utlåning av mönster,
förde så småningom fram till
upprättandet av en helt ny institution, Sydsvenska
Konstslöj danstalten (1897), och under
denna tid finna vi också Karlin som
aktiv deltagare i konstslöj drörelsen både
genom mönsterkompositioner och genom
kartonger till flamskvävnader.
Denna allians blev emellertid icke utan
inflytande på museets fortsatta utveckling.
Karlin hade börjat som en blodfull
predikare för räddandet av den gamla, till
undergång dömda bondekulturen, och det
har från tillförlitligaste håll vittnats, att
de tidigare anteckningar av hans hand,
som skola beledsaga varje musealt
nyförvärv, höra till de ur
etnologisk-kultur-historisk synpunkt ypperligaste, som vi
äga. Redan innan museet tillryggalagt sitt
första decennium, har emellertid även
dettas intresse i stor utsträckning kopplats
över på konstslöjden, icke den folkliga
hemmabyslöjden utan den universella, och
jämte textilslöjden blir det nu alltmera
38 — Ord och Bild, ‡z:a årg.
593
Västra V r ams prästgård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
