Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Kellgren och Gustav III. Av Sverker Ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverker Ek
sen tillfälle att bevittna entusiasmen kring
De Belloys nyutkomna Gaston et Bayard,
skriven för att lämna manande förebilder
för de unga franska militärerna.
Samtidigt har Gustav tagit starka intryck av
det just vid denna tid synnerligen livliga
operaintresset. Särskilt tycks hans sinne
för glansfull iscensättning ha väckts av de
franska operaföreställningarna, och
betecknande för hans smak för skiftande
dekorationer är, att han sällan iakttar det
klassiska kravet på rummets enhet. En
sådan friare gestaltning åstadkom, jämte det
fosterländska ämnesvalet, att konungens
skådespel blevo mera folkliga, medan
deras karaktär av utstyrselstycken gav
utrymme åt en ganska mondän hovsmak.
Just under vistelsen i Paris 1771
mottog Gustav budskapet om sin faders död,
och en av den nye konungens första
regeringshandlingar blev att av hänsyn till
landets finanser avskaffa Lovisa Ulrikas
franska skådespelartrupp. Kanske har han
redan då fattat det djärva beslutet att söka
väcka till liv en inhemsk scenkonst genom
att framföra en svensk originalopera.
Genom Gustav III :s häpnadsväckande energi
blev tanken raskt förverkligad, och i
samband därmed gjorde konungen utkast till
flere operatexter. Till dessa höra just de
tidigaste planerna för Gustav Vasa, vartill
konungen inspirerats av 1772 års
revolution. Sambandet förstå vi bäst, om vi
erinra oss, att Gustav III i sitt ryktbara tal
till rikets ständer den 20 augusti
förklarade, att han nödgats »gripa till de medel,
som hulpit andra frimodiga folkslag och
fordom Sverige sjelf under Gustaf Vasas
fana ifrån ett olidligt välde och förtryck».
Planerna på operan Gustav Vasa fingo
ligga till sig till början av 1780-talet. Att
konungen då tog upp dem berodde på att
han kunde anförtro versifieringen åt
Kellgren. Härmed börjar deras egentliga
samverkan. Kellgren hade visserligen tidigare
skrivit icke mindre än fyra mytologiska
operor, men endast i ett fall synes Gustav
III ha kraftigare medarbetat, och just
denna opera, Yngve, är icke bevarad.
Den ursprungliga förebilden till Gustav
III :s plan till Gustav Vasa är Pirons
lika-nämnda tragedi, uppförd 1733. Enskilda
repliker därur anträffas, som Levertin
visat, ännu i operatexten, och såväl den
dramatiska huvudkonflikten som de flesta
uppträdande gestalterna återfinnas på båda håll.
Pirons tragedi saknar naturligt nog varje
nationell lyftning, och hans ängsliga
iakttagande av de tre enheterna bidrar till att
handlingen blir både komplicerad och
osannolik och människoskildringen
schablonmässig. Gustav III :s originella tanke
att utföra stycket som opera medför, att
han kan känna sig oberoende av rummets
enhet. Stockholms belägring skildras både
utanför stadsmurarna och innanför, och
hela händelseförloppet blir därigenom
historiskt-episkt. När Gustav III därtill
utesluter Pirons banala kärleksintrig och
enbart bygger på dennes dramatiska
huvudkonflikt, kampen i Gustavs själ mellan
omsorgen om moderns liv och plikten mot
fäderneslandet, kan han ge sin plan ett
enhetligt nationellt patos. I Pirons stycke har
A~arj e huvudgestalt sin förtrogne, men
dessa stereotypa figurer försvinna i Gustav
III :s händelserika drama, och hans mera
markanta människogalleri får i varje fall
en fläkt av lyriskt liv.
I den plan till Gustav Vasa, som
förelades Kellgren, har Gustav III också
inspirerats av Shakespeares Richard III,
vilken han lärt känna i Letourneurs 1780
utgivna översättning. Hela skildringen av
Stockholms belägring i akt II—III
ut-gestaltar han med hjälp av Richard III :s
femte akt och upptar därvid bland annat
ett par dröm- och varselscener, som delvis
utföras allegoriskt-operamässigt men långt
ifrån verkningslöst. Just vid denna tid
genomgick Gustav III en religiös kris, som
gjorde honom mycket tillgänglig för den
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
