Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Kellgren och Gustav III. Av Sverker Ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kellgren och Gustav III
Drottning Christina. Akt i. Dekoration av Desprez.
Dekorationen, egenhändigt arbete av Desprez 1784, tillhör Drottningholms teatermuseum. Den föreställer en
fest i Kungsträdgården, given av Magnus Gabriel De la Gardie för drottning Christina.
se och raseri avvisa brodern-älskaren.
Till sist faller hon i vanmakt, och
Oxenstierna lyckas stilla hennes oro genom att
peka på hennes plikter mot sitt folk.
Såsom uppvaknad ur en dröm vänder hon
sig till sin gamle lärare, lovar att med hela
sin själ hänge sig åt sin kungagärning och
samlar sedan sitt hov kring sig för att
utnämna Carl Gustav till tronarvinge.
Inte minst denna akt har Gustav III
skisserat med Racine i tankarna, men som
den utförts har den fått ett annat och vida
modernare innehåll. Det var ju Racine
främmande att blotta lidelsens patologiska
underströmmar så brutalt som det sker i
Christinas vansinnighetsutbrott, och en
sådan seen har först blivit möjlig genom
dra-mens patetiska skildringar av mänskligt
elände. Scenen passar utmärkt samman
med styckets övriga melodramatiska
effekter, och den bör ha haft avgörande betydelse
för styckets sceniska framgång.
Betecknande nog väckte stycket mycken beundran,
när det på nyåret 1785 spelades av hovet
på Gripsholm, och Gustav III skall redan
efter läsningen ha blivit så förtjust att han
tog Kellgren i famn.
Offentligt framfördes Drottning
Christina först 1791 och trycktes samtidigt. I
ett företal meddelar Kellgren att dramat
från början var ämnat blott »til et
enskildt nöje inom et Hof» och söker därav
förklara åtskilliga brister. Särskilt
beklagar han, att styckets »möjliga högsta
förtjenst af Dramatisk handling» offrats för
intresset för baletter och fëter. Helt vill
han dock icke fördöma sitt stycke. I en
recension i Stockholms Posten över det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
