Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Edvard Westermarck. Av Gunnar Landtman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar Landtman
20 november 1862. Det var således alldeles
nyligen han fullbordat sitt sjunde
levnadsdecennium, vilket skedde i Åbo under
omfattande hyllningar från vänners och
elevers sida.
Sin levnads vetenskapliga id har
Westermarck förnämligast ägnat sociologien,
i den ungefärliga betydelse Herbert
Spencer förlänat denna term. Då Westermarck
som ung lärdomsadept upptog studiet av
sociologien, sammanföll hans
vetenskapliga böjelse med en forskningsuppgift,
vilken i avseende på sitt ämne, sin metod,
sin modernitet och sitt beaktande av
tidsförhållandena icke hade kunnat vara
bättre avvägd. Det var vid tiden för
sociologiens, denna nya löftesrika vetenskaps,
första genombrott i slutet av 1880- och
början av 1890-talet. Då levde och verkade
ännu Herbert Spencer, då utgjorde de
båda efterföljande stora pionjärerna Lörd
Avebury (Sir John Lubbock) och Edward
B. Tylor endast äldre samtida till
Westermarck. Av den allmänna opinionen
mottogs sociologien från början med stora
förväntningar på grund av de konkreta
resultat den ställde i utsikt. Vad
sociologien förkunnade, godtogs denna tid utan
gensägelse, ty den gjorde anspråk på att
erbjuda lika exakt insikt som
vetenskapen rörande den organiska naturen.
Företrädarna för den nya samhälls- och
kulturkunskapen framstodo som härolder
förkunnande vad man i samhälleliga
frågor skulle tro på och vad ej. Otvivelaktigt
syndades emellertid denna tid mycket mot
sociologiens i och för sig erkännansvärda
metod, då material från vitt skilda folk i
alla delar av jorden sammanställdes. Man
överskattade också sociologiens möjlighet
att ådagalägga riktigheten hos olika
teorier endast genom att anhopa exempel
i form av seder och bruk, vilka åsyftade
att bevisa en motsvarande gestaltning av
förhållandena i verkligheten.
Redan året efter avlagd kandidatexamen
påbegynte Westermarck (år 1887) med
ungdomlig målmedvetenhet den stora
arbets- och forskaruppgift, som sedan skulle
föra honom från seger till seger. Det var
till England han styrde kosan, det land
där den sociologiska vetenskapen hade sitt
egentliga hem. Han var en av de första
finländska vetenskapsmän som för sin
personliga utbildning sökte anslutning till
den brittiska kulturvärlden. Med
beundransvärd intuition valde han ämnet för sitt
första stora verk, Det mänskliga
äktenskapets historia. Knappast anade han då,
för vilka vidsträckta grenar av vetenskap
detta arbete skulle komma att erbjuda
intresse. I anslutning till sociologiens
forskningsmetod krävde arbetet .insamling av
ett enormt jämförande material. Från
denna tid framåt blev British Museums
underbara läsrum den fredade ort, varmed
Westermarck som forskare känt sig
oskiljaktigt sammanvuxen. Han har själv
förklarat, att han icke ens i någon
katedral eller någon annan helgedom intagits
av en sådan känsla av andakt som under
detta läsrums jättekupol, större än
Peterskyrkans i Rom. »Här har tankens gudom
sin bostad», har han skrivit. Under många
år, med vissa mellanskov, har
Wester-marcks enastående arbetsflit erhållit sitt
lystmäte i denna lärdomens fristad. I
december 1889 disputerade han för fil.
licentiatgrad med sitt arbetes första del,
The Origin of Human Marriage. Något
mer än ett år efteråt utkom i England
The History of Human Marriage i dess
helhet. Företalet skrevs av den store
naturforskaren Alfred Russell Wallace. Det
mänskliga äktenskapets historia rönte en
nästan exempellös framgång och
grundlade med ens sin upphovsmans ryktbarhet.
Den gjorde ett triumftåg genom den lärda
världen och översattes till svenska, tyska,
franska, italienska, spanska, ryska och
japanska. På engelska sågo fyra tämligen
oförändrade upplagor dagen, efterföljda
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
