Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Edvard Westermarck. Av Gunnar Landtman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edvard Westermarck
Utsikt från villan i Marocko.
förmånen av hans lärarskap. Westermarck
deltog med stor förtjänst i
organisationsarbetet för Åbo akademi, och i egenskap
av rektor ledde han akademiens glansfulla
invigning på hösten 1919, vilken skedde
med deltagande bl. a. av ett stort antal
akademiska representanter från Sverige
och det övriga Skandinavien. Under de
senaste åren har Westermarck blott under
höstterminen verkat i Åbo. Det har krävt
hans utomordentliga arbetsförmåga att
överhuvud kunna uppbära en sådan
dubbel undervisningsbörda och att därutöver
medhinna en så omfattande forskning.
I hemlandet har Westermarck bland
annat varit kurator och inspektor för
Nylands nation. Ett uttryck för Westerniarcks
intresse för den svenska bildningen i
Finland och för försonlighet mellan de båda
nationaliteterna i hemlandet utgör det
initiativ han som professor tog rörande
uppdelning av undervisningen vid
Helsingfors universitet i en finsk- och en
svenskspråkig parallellavdelning, varvid den
svenska avdelningen med sina färre stu-
denter skulle nöja sig med ett mindre
antal professurer. Denna plan förföll
emellertid. Förslaget 0111 »linjedelning»
uppbäres emellertid fortfarande på svenskt
håll. Som motsättning till detsamma står
för närvarande det »äktfinska» kravet på
universitetets och landets fullständiga
för-finskning.
Westermarcks fosterländskhet är
väl-prövad, men ban saknar den begränsning
som icke ser utöver fosterlandets gränser.
Minst av allt är han nationalist, ty för det
är han i alltför hög grad världsman och
världsmedborgare. Han representerar
medvetet det som omedvetet utgör en bärande
egenskap hos hans finlandssvenska
nationalitet : dess kulturella sammänsklighet.
I olika avseenden har Westermarck stått
i förbindelse även med Sverige. Våren
1904 var han inbjuden att vid Göteborgs
högskola hålla en serie föreläsningar. I
London har Westermarck haft talrika
svenska elever. Vid sommarkurserna i
Stockholm 1907 höll han föreläsningar. I
sina Minnen nr mitt liv (1927, utgivna
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>