Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Johan Johansson. En skånsk målare. Av Carl Gunne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl G. L a ti r i n
Porträtt av direktör Axel Andersson. 1926.
Lunds fabriks- och hantverksförening.
den impressionistiska rappheten och
lättheten, det har ej ännu nått de kommande
årens fasthet och lugna kraft.
Men beträffande sitt centrala intresse,
koloriten, är konstnären färdig och visar
sin egenart. Färgen behärskar hans konst:
två komplementfärger dominera, vanligen
rött och grönt, mot vilka smärre fläckar i
andra färger kontrastera. Ett exempel är
den här avbildade »Mor i trädgården»
(1913). Koloriten är under den första
tiden efter 1913, då han återvände till
hemlandet, jämförelsevis ljus och gräll,
men framträder ett par år senare
mustigare och tyngre, t. ex. i en av färgplan
i rött och orange mot violett uppbyggd
porträttstudie (i Lunds universitets
konstmuseum) eller i en serie höstliga
stadsbilder från Lund. Valörerna ha samtidigt
blivit bestämdare, formen mera sluten,
penselföringen tyngre och säkrare.
Under krigsåren utvecklar konstnären
ytterligare denna stil. Uppdelningen av
formerna i plan, tydligt åtskilda i färg och
valör, genomföres konsekvent, och just
denna uppdelning ger konstnären
möjlighet att koncentrera sitt arbete till färgen
och det koloristiska sammanställandet av
de olika färgplanen mot varandra, dessa
färgplan som härigenom bliva ett uttryck
såväl för volymen som för färgens
egen-värden. Det är Cézannes teorier som på
148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
