Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Svensk berättarkonst vid 1800-talets mitt. Av Otto Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk berättarkonst vid 1800-talets mitt
Litografi av J. Cardon, i 8 ‡ o - t a l e t.
Carlén icke mäktig. Om hjältinnan i
Waldemar Klein hette det att hennes inre var »ett
outrett virrvarr», och klarare blev det icke
i de senare romanerna. Den till anläggningen
märkligaste gestalten, Justus i En natt vid
Bullaresjön, som bl. a. Almquist hade stått
modell för, hamnade i det groteska. Hennes
omdöme om dessa figurer som hon själv
skapat, utfaller också skiftande. Ibland ser
författarinnan fatalistiskt på lidelsens makt,
ibland åter håller hon moraliserande
betraktelser. Hennes tankeliv har som dr Kjellén
lite för välvilligt säger »något labilt och
svävande».
Om den avklarningsprocess, som bör ha
försiggått hos fru Carlén under 1850-talet,
veta vi intet. Vi kunna blott glädja oss över
att hon vann den jämvikt Ett köpmanshus i
skärgården bär vittne om. Denna hennes sista
stora roman hade icke de djupa grepp som
skänkt Rosen på Tistelön en rangplats,
men hon framstod åter som den yppersta
berättaren i sitt släktled.
Martin Lamms bok om August Blanche
är inte en akademisk avhandling utan ett
akademiskt äreminne. Det har lösts ut ur
Akademiens handlingar och blivit en vacker
volym för sig, med instruktiva och roliga
bilder från Blanches »gamla Stockholm», det
Stockholm som började försvinna på
1850-talet.
Hembygdsnovellen var en dåtidens nya
genre. Dorfgeschichte blev den gängse
beteckningen, som för tanken tillbaka till det
urgamla temat, landet sett från stadsbons
synpunkt. Besläktade voro de idylliska och
satiriska skildringarna av småstaden. Så
kommo Balzacs och Sues stora romaner om
världsstädernas hemska mysterier.
Efterapar-ne hos oss försedde även Stockholm med slika
mysterier.
Blanche var mycket begiven på den hos
oss på 1840-talet övermäktiga Sue’ska
riktningen, men den genre, där han verkligen
skapade sina ojämförligt bästa ting var
snarare besläktad med småstadsskildringen.
167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
