Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Anton Wildgans: De fattigas lott. Översättning av Ehrenfried Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANTON WILDGANS
DE FATTIGAS LOTT
De fattiga äro födda, de också, ur moders sköte,
själ, öga och blod äro som andra mänskors,
sol och nätter, frukter och vår hava de också,
och dock är allt så annorlunda, när det de fattiga gäller:
födelsen, tillvaron, skörd och solens ljus.
De få blott låtsa som levde de, men få ej <i>leva<i>,
vad de besitta blir nöd, och vad de sakna blir öde,
glädje blir ångest, kärlek fara, föräldraskap hunger,
själ blir ett ont, arbete svett och öga blott verktyg:
vad andra läskar — i deras mun blir det beskt.
De måste de rika se, som icke blygas inför dem,
alltid mäta sitt intet med överflödet hos andra,
alltid sin ro få förgiftad efter försakelsens oro,
medan de andra medel hava att undgå armods
lugnet störande närhet, dess grymma anletsdrag.
Ack, de hava ju pengar, de rika! Och pengar är alltid att spara
på hjärtats känslor, på människors tjänande, kärlekens gärning,
men de fattigas mynt är städse deras person, deras frihet,
deras tillvaro, handling för eget mål; alltid de måste
betala med människovärdes förlust och lyckobrist.
Därför leva de icke och få endast låtsa
som om de levde, och skenbart är allt vad de äga.
Verkligt hava de intet: ej lust, ej själ och ej öga,
hava ej sol, ej nätter, ej vår och ej frukter,
icke den kostliga skatt, som är kvinna och barn.
EHRENFRIED LUNDBERG.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
