Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Kulturen är äldre än människan. Av J. G. Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. G. Andersson
damålsenligt slagna stenverktyg. För det
andra ligger det just i den obestämda
karaktären hos dessa s. k. eoliter, att det
blir ytterst svårt att bevisa deras karaktär
av verktyg, särskilt då det blivit visat att
naturens krafter kunna dana slagspår av
samma typ, som dem man finner på
eoliterna. Då de föregivna redskapen äro ganska
tvivelaktiga och då de aldrig träffats på ett
övertygande sätt associerade med
skelettdelar av tidiga hominider, som kunnat vara
deras bärare, är det meningslöst att
indraga dessa omstridda fynd i en
diskussion, som redan dem förutan är alltför
rik på obekanta.
Den andra mycket svåra frågan, som jag
här vill beröra, är den om kvartärtidens
längd och antalet av de istider, som
under detta geologiska skede omväxlade
med varmare interglacialtider. Absoluta
tidsbestämningar inom kvartär-tiden, det
geologiska skede som närmast föregick
vår egen tid, äga vi väl endast i ett enda
fall, nämligen Gerard De Geers
geokrono-logiska undersökningar, som gett vid
handen, att 16 500 år förflutit sedan den
senaste inlandsisens tillbakavikande rand
under sitt återtåg mot norden låg vid Sveriges
sydkant. Denna siffra täcker endast den
helt korta postglacialtiden samt ett ringa
avslutningsstadium av den sista
nedisningen, vilken av allt att döma var en av de
mindre utpräglade köldperioderna och
föregicks av andra istider med
mellankom-mande interglacialperioder, då klimatet var
ungefär lika milt som i nutiden. Beakta vi
allt detta, blir det fullt tydligt för oss, att
kvartär-tiden hade en längd, som måste
räknas i hundratusental av år. överfört på
kulturutvecklingen och människans
förhistoria betyder detta, att sådana sena
människoformer som rentidens stora
konstnärer av Cro-Magnon-rasen, vilka
dekorerade väggarna i Frankrikes grottor, levde
för cirka 20000 år sedan, att
Moustérien-tidens Neandertalmänniska, som levde un-
der den senaste interglacialtiden, får räknas
flere gånger äldre än rentidens folk och
att hominiden Sinanthropus, som levde i
Chou Kou Tien-grottan under
kvartärtidens första del, sannolikt måste räkna sin
ålder i åtskiliga hundratusental av år. Alla
dessa siffror äro ytterligt osäkra, men de
äro på samma gång oundgängliga för att
vi skola få någon uppfattning om storheten
av de tidsrum, över vilka vår diskussion
spänner.
Inledningsvis torde jag böra klarlägga
betydelsen av en term som möjligen är
okänd för mången, jag menar beteckningen
hominid, som jag redan ett par gånger
nödgats bruka, innan jag hunnit att
förklara den.
Då utvecklingsläran för första gången i
detalj prövades på människans förhistoria
genom Darwins Descent of Man, väckte
den som bekant ett uppseende och på
många håll en avsky, som vår på
sensationer övertrötta tid näppeligen kan fatta.
»Ap-teorin» blev ett invektiv, som från
vissa håll slungades mot descendenslärans
förkämpar, och med både löje och hån gick
man till storms mot den åskådning, som
lärde, att hennes majestät människan bakåt
genom tidsåldrarna hade en avlägsen
släktskap med förfäderna till de däggdjur,
vilka vi med en nu allmänt antagen term
beteckna som de människolika aporna,
antro-poiderna, orang-utangen, gorillan och
schimpansen. Få skolade biologer tvivla
numera på denna släktskap, eller dra i
tvivelsmål att vårt släkte hör
utvecklingshistoriskt samman med de övriga däggdjuren.
Forskningens uppgift är ej längre att
avgöra, huruvida ett sådant samband
existerar, utan fastmer att kartlägga de vägar, på
vilka människoblivandet rört sig, namngiva
stadierna på denna långa väg samt
klargöra tids- och kausalitetsförhållandet
mellan människa och kultur.
Det var en synnerlig tur för forskningen,
att våra föraktade kusiner gorillan och
340
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
