Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Den nordiska rasen från social-antropologisk synpunkt. Av Gunnar Dahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G u n n a r Dahlberg
man att fråga, om själva
problemställningen är riktig. Finns det en nordisk
kroppslängd, som kan användas för en sådan
utsortering av individer, vilka redan på
grund av att de äro för korta ej kunna
anses tillhöra rasen? Om en person i Sverige
som härstammar från en rent svensk släkt,
råkar vara mycket kortväxt, medan
exempelvis ett av hans syskon är långväxt, kan
man då stiga fram och göra en
rasskillnad mellan syskonen? De egenskaper, man
använder för raskarakteristik, ha ju i
allmänhet en stor variationsbredd. Om man i
Europa jämför två raser, är otvivelaktigt
en mycket stor del av variationsbredden
gemensam, och man har hittills ej något
bevis för att ej för ett flertal egenskaper
hela variationsbredden är gemensam.
Raserna kunna ju i genomsnitt förete
skillnader, men i det enskilda fallet kan man
på grundval av de kunskaper, vi hittills
besitta, ej uppställa gränser av den art,
som användas inom nutida rasforskning.
I förbigående må påpekas, att man kan
använda begreppet ras i två olika
betydelser så till vida, att man i vissa
sammanhang tänker på den historiska sidan av
begreppet och i andra sammanhang har
större anledning att tänka på den
biologiska sidan av begreppet. Om det
exempelvis finns vita höns i norra Tyskland
och svarta höns i södra Tyskland, vilka
hänföra sig till två skilda invandringar,
och dessa höns korsa sig i mellersta
Tyskland, får man här ett stort antal gråa höns.
Historiskt sett ha vi då i Tyskland två
raser och en blandras. Biologiskt sett skilja
sig de grå hönsen i arvsavseende från de
svarta och vita, så att man kan tala om
tre raser, av vilka dock endast de svarta
och de vita äro konstanta och ge enhetlig
avkomma. Bland djuruppfödare har man
faktiskt ansett de gråa hönsen förtjäna
beteckningen av särskild ras: man har
kallat dem för andalusier.
Betrakta vi människoraserna ur histo-
risk synpunkt, är det ju uppenbart, att vi
ej kunna se långt tillbaka i tiden. Vi veta
praktiskt taget ingenting om mekanismen
för de olika människorasernas uppkomst.
Vi känna ej i vad mån rena raser
existerat. Vi veta exempelvis, att blåa och
gråa ögon äro särskilt vanliga i norra
Europa, men vi veta ej om det någonsin
funnits en rent ljusögd ras. Ej heller om
de individer med mer eller mindre
brun-pigmenterade ögon, som finnas i
Nordeuropa, alltid gå tillbaka på invandring och
inblandning, eller om individer av denna
art ständigt funnits i den nordiska rasen.
Om man ej kan utgå från konstruerade
begrepp om rena raser och om man ej
kan dra rasgränser av absolut art
(frånsett när det gäller huvudraser), hur skall
man då göra, när man försöker analysera
befolkningar ur rassynpunkt? I första
hand måste man naturligtvis undersöka det
genomsnitt och den variationsbredd av
olika egenskaper, som finnas hos olika
folk. Man måste naturligtvis också utreda,
i vad mån det är fråga om av miljö
betingade olikheter mellan egenskapernas
fördelning och variationsbredd. Slutligen
är det viktigt att utreda, i vad mån det
föreligger ett samband, en korrelation,
mellan olika egenskaper. Om man
exempelvis i U. S. A. undersöker samband
mellan mörk hudfärg och brunögdhet, finner
man att dessa egenskaper gärna följas åt.
En person med mörk hudfärg är i
allmänhet brunögd, därför att det är fråga om
en neger, medan däremot personer med
ljus hudfärg oftare ha ljusare ögon. När
en uppblandning sker, så att ett folk får
en alltmer homogen rasbeskaffenhet,
kommer sambandet mellan ärftliga
egenskaper att sjunka.
Korrelationsundersökningar bli därför ett viktigt medel, när man
vill avgöra om gruppvisa rasolikheter
finnas i ett folk. Vi vilja med dessa
antydningar endast demonstrera, att en
rasforskning, som skall tillfredsställa vetenskap-
428
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
