Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elias Martin. Av Ragnar Hoppe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ragnar Hoppe
Utsikt över Paris från Pont Ne uf. Oljemålning.
Nationalmuse um.
synnerligen gästfritt och välsinnat mot
främmande konstnärer, och det var
dessutom den gången ett land med
utomordentliga materiella resurser och ett
sjudande intellektuellt liv, vilket som bekant
även verkat starkt befruktande på
Frankrike och så gott som hela det övriga
Europa. Hur som helst, våren 1768 finna vi
vår konstnär i England, där han
tillsamman med den svenske ädlingen greve
Adolf Ludvig Hamilton gör en resa i den
engelska landsorten. Och samma vår
utställer Martin på Society of Artists fem
arbeten, bland andra den förut omtalade
utsikten från Paris och en
landskapsstudie från Danson i Kent. Elias Martin var
tjugonio år, då han kom till England, och
han stannade där till 1780, då han alltså
fyllt fyrtioett. Det var en lång tid, och en
för honom i alla avseenden givande och
betydelsefull levnadsperiod.
Med en förvånande snabbhet
acklimatiserades han i den främmande miljön. Den
3 november 1769 blir han inskriven som
elev i den året innan bildade Royal
Aca-demy och deltar samma år i dess
utställning. Ett halvt år därefter, den 31 juli
1770, vigdes han i kyrkan St. Matthews,
Bethnal Green, vid den sjuttonåriga
Augusta Lee, en dotter till
blygjutaremäs-taren Robert Lee, och knöts genom detta
äktenskap ännu fastare vid sitt nya
fosterland.
Till känslan av hemortsrätt i England
bidrog inte blott att hans familj snart nog
utökades med flera telningar, utan även
att två av Elias’ bröder, snickaren Carl
Gustaf och gravören Johan Fredrik, bosatte
sig i den engelska huvudstaden. Det
förefaller som om Elias Martin under de allra
första åren av sin Englandsvistelse med
särskild förkärlek skulle ha ägnat sig åt
454
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
