Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birger Sjöberg. Av Ivar Harrie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I v ar H ar r i e
Å ena sidan en skämtsam sällskapslek,
å andra sidan en skygg drömresa in i ett
främmande skönhetsrike — dubbelheten
går igen vid det spanska motivet. Det kan
utnyttjas till Karl Ludvigs pas d’espagne
vid nachspielet hos dir. Olsen, med handen
i sidan och komiska ålningar på den feta
kamrerskroppen; Frida får se sin vän leka
samma lek, men stämningen är en annan:
När mina tankar vilja bada
i Spaniens månsken, fly de till Granada ...
Någonstans på vägen mellan »Madame
Bonacieux» och »Fjärilen på Haga» har
det inträffat en stor händelse, en fördold
och avgörande och ytterligt svår kris. Den
har bestått i att poeten har avsvurit sin
högfärd och upphävt sin isolering
gentemot de små och många — rättare de
medelstora och medelmånga — omkring
honom ; han har haft styrka till det oerhörda
att på allvar säga sig: jag är ju som folk
är mest — jag är en av dem. Ironien har
slagit sig inåt, och förståelsen har vänt sig
utåt. Han har sett att det han skämtade
med var värdefulla människors
tankearbete och skönhetsdrift, och att hans egen
stammande lyriska bikt blev sann och
vacker — när den lades i munnen på Alfred
Vestlund. Tavelreproduktionen med
Beet-hovenkonserten på dir. Olséns
förmaksvägg kan av yrkesesteten avslöjas som ett
banalt machverk; men det är viktigare att
komma ihåg, att den hjälper direktörens
gäster till mottaglighet för den stora
musikens makt — därför är den värd att
allvarligt uttolkas, lika allvarligt som
tomtegubbarna på Electrical Girls bonad och
gipssakerna på lanthandlare Borgs
ate-nienn. Och å andra sidan — den invärtes
kärlekshymnen kan nu få välla fram i
ohämmad och seren skönhet, sen det väl
är röjt att skaldens älskade heter Frida
och är precis sådan som namnet utsäger:
Hur hon i sin gärning så kan vara,
denna gärning, kall och praktiskt lagd,
Vetenskapen söka må förklara,
då jag själv står kärleksfullt försagd.
Springa kring med vattenfyllda käril,
torka prismorna kring lampans rand,
ändå bära sken av blom och fjäril,
av en våg, som glittrar vid sin strand ...
Vardags vind vid hennes ruta viner,
vardags damm står tätt i hennes fjät,
ändå något änglaaktigt skiner
omkring Fridas huvud, medge det!
Där hon syns bland spannar och b’and pallar,
kungligt strålar hon vid rök och dropp.
Ändå står ej Frida, vad man kallar,
på vår samhällssteges högsta topp ...
Vår samhällsstege, vår Rådman, vår
regerings politik, vår Natur . . .
Samhörighetens, solidaritetskänslans, pronomen
kommer ständigt igen, med ett leende, det
är sant, men också med klangen av en
trosbekännelse. Inom ramen av gemenskapen
— vanliga människors hyggliga,
arbetsamma, vardagssvenska gemenskap —
utspelas alla händelser både i romanen och
visboken. Kvartetten som sprängdes
kunde med större rätt än Vanity Fair ha
hetat romanen utan hjälte. Den handlar om
en genomsnittsstad under åren 1920—22;
det enda extraordinära, som skiljer tiden
från genomsnittsåren och ställer personer
och händelser i det nödvändiga
övertydliga blixtljuset, är högkonjunkturens
katastrofala avveckling — som här har
funnit sin hittills ende historieskrivare. De
många öden, som berättas, äro ytterligt
vanliga, och huvudpersonernas allra
vanligast. Man umgås på lika fot med de olika
kategorierna av samhällsmedlemmar i
deras sakkunnigt skildrade normala arbeten
och normala vederkvickelser — inte ens
den lättsinnige Första Fiolen tänker på att
vansköta sin plats.
Som introduktör tjänstgör, med ett
bland romanförfattare vedertaget
tekniskt konstgrepp, en av stadens
journalister ; men även red. Erlandsson och
hans kolleger skildras, för första gången
i svensk dikt, helt enkelt som sträv-
474
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
