Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Den varviga leran som geologisk tidmätare. Av Anton Sörlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den v a r v i g a
leran som
geologisk tidmätare
De Geer på lerforskning i Stockholmstrakten.
De Geer gräver själv en minimigrop för ernående av någon viktig liten serie med botlenvarv. T. v.
geologborren, varmed hati sonderat terrängen.
brukar säga — samt, överst, en mörkgrå
eller svart lerrand — vinterkostymen,
sällskapsdräkten. Den ljusa randen var avsatt
under våren och försommaren, då
smältvattenströmmen var stark, den bruna
leran avsattes under lugnare förhållanden,
och den svarta randen bestod av det
finaste lerslammet, som utfälldes under
hösten av det småningom sinande
smältvattnet. Den markerade gränsen uppåt
betecknade vinterns ankomst och
smältningens upphörande. Tunnare och mäktigare
varv registrerade växlingar av kallare och
varmare år.
De Geer byggde nu vidare på denna
iakttagelse. Denna varvighet var sålunda
tydligen betingad av klimatiska
variationer under landisens avsmältning; varje
enskilt varv visade avsättningen under ett
år, de voro alltså årsvarv jämförliga med
årsringarna hos träden. Liksom man
genom att räkna dessa kan få reda på ett
träds ålder, borde man genom uppmätning
av lervarven kunna beräkna hur lång tid
531
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
