Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Den varviga leran som geologisk tidmätare. Av Anton Sörlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anton S o r li n
Foto Gentele.
De Geers lerexpedition till Nordamerika iç20
ombord å Si S Drottningholm.
R. Lidén, G. De Geer, Ebba De Geer, E. Antevs.
jämförelsevis sällan kan få tillräckligt
långa varvserier för konnektion på längre
avstånd, måste dessa radiella konnektioner
ske mellan närliggande lokaler. Under
denna tid var det blott genom de stora
ändmoränstråken, exempelvis de
mellansvenska, den finska Salpausselkä och de
norska raerna, som man fick någon
sammanhängande bild av en och samma
israndslinje.
Ovannämnda år fann emellertid De
Geer att varvserier som avlagrats
samtidigt eller utefter samtidiga israndslinjer
överallt visade från år till år motsvarande
växlingar i varvens mäktighet och
därigenom med säkerhet kunde konnekteras
också på mycket långa avstånd.
Det var ett uppslag med oväntade
möjligheter till snabba och översiktliga
resultat. Det påvisades först av De Geer
genom tre tidigare utförda mätningar med
i o mils avstånd, nämligen Örbyhus—Älv-
karleö samt Avesta, vilka visade sig
stämma med många identifierbara växlingar.
Nästa steg blev konnektioner mellan
varvserier från skilda länder; sålunda
lyckades De Geer identifiera profiler från
Norge och Finland med svenska. 1915
ansåg han sig därför kunna uppställa sin
andra huvudtes: Lervarv från punkter vid
samnia israndsläge böra kunna jämföras
från det ena nedisningsområdet till det
andra på vilka avstånd som helst, emedan de
gemensamma likheterna i varvkurvans
förlopp tydligen måste avspegla generella
klimatväxlingar. Isavsmältningen är
överallt på jorden en funktion av samma
årliga mängd solvärme, ett varmt år ger
starkare smältning och ett tjockare lervarv,
ett kallare år mindre avsmältning och ett
tunnare varv. Samma relativa växling bör
således även återfinnas i varvkurvan
överallt, i den mån lokala avvikelser ej
undanskymma denna lag.
534
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
