Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Kulturhistoria och kulturbilder. En översikt. Av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T h ti r e Ny man
der de mellanliggande decennierna, det på alla
hithörande områden ökade materialet och det
allt starkare kravet på fördjupade kunskaper
hos de studerande, till vilka ju arbetet i stor
utsträckning vänder sig. Den har samtidigt
blivit någonting mera än blott och bart en
historia om den svenska litteraturen i trängre
bemärkelse. Som den nu framträder, utgör
clen den första och hittills enda allmänna
framställningen av den svenska bildningens
hävder, en den andliga kulturens historia i
vårt land, som vi för övrigt sakna varje
motsvarighet till. Den ger oss en bild av de
vetenskapliga och religiösa likaväl som av de
litterära strömningarna under gångna tider.
Undervisningsväsendets utveckling, skolorna
och universiteten, boktryckerierna och
bokhandeln, dessa bildningens härdar och
hävstänger, skildras här sida vid sida med
svärmare och konventiklar, ortodoxi och pietism,
filosofi och fornforskning. Tidningspressens
historia ägnas vederbörligt utrymme likaväl
som doktorsavhandlingarna och de lärda
dispyterna i 1700-talets akademier och vittra
sällskap. Författaren — man kan ju numera
tala om honom i singularis, frånsett sjunde
delen, som har professor Gunnar Castrén i
Helsingfors till upphovsman — för oss in
i de litterära salongerna och låter oss sitta
bland hirden i konungens sal, där skalderna
föredraga sina kväden om gudar och hjältar.
Han berättar om bokförarna och
socknegången, om de svenska studenterna i Paris och
Bologna, om väringarna i Miklagård och
marknaden på Brännöarna, om klosterlivet
och dansen till balladerna, om Bellmans
supbröder och sudnautarna vid de stora
offergillena, om lekarna och städernas inflyttade
tyskar. Han skildrar det svenska kolonialväldets
upprättande och fall, analyserar de gamla
sagornas historiska och mänskliga stoff och ger
oss en glimt av den föreställningsvärld som
låg bakom de hedniska riterna. Vi få kort
sagt en rik och levande bild av de sociala,
politiska och ekonomiska faktorer som bilda
bakgrunden eller rättare sagt grundvalen
till vårt folks andliga odling från
folkvandringstiden fram till våra dagar. För-
fattarens utomordentliga förmåga av
överblick, hans sakkunskap och skarpsinne äro
höjda över varje beröm. Han säger själv på
ett ställe, att hans språk kanske inte är
alldeles up to date, enligt den nya skolans
fordringar, men om hans stil inte har den
moderna tidens hetsiga uttrycksfullhet, är den i
stället så mycket sakligare och klarare, och
det är egenskaper som kanske stå sig bättre
i längden.
Den sista delen av verket, vilken, som nyss
nämndes, är författad av professor Castrén,
för fram arbetet till tiden för krigsutbrottet.
Då den rent litteraturhistoriska sidan av
boken kommer att behandlas för sig i denna
tidskrift, finns ingen anledning att dröja
därvid i detta sammanhang, där vi endast velat
påpeka för de kulturhistoriskt intresserade,
vilket värdefullt bidrag till litteraturen på det
området professor Schücks arbete utgör. Här
må endast ytterligare omnämnas de till
sjunde bandet fogade minutiösa register, litterära
annaler och biografiska data rörande svenska
författare och andra i verket nämnda
personer, vilka göra det ännu mera värdefullt som
uppslagsbok. Redan vid sitt första
framträdande hade det funnit sin yttre form, och den
har troget bibehållits i denna nya upplaga
likaväl som författarnamnen på titelbladet.
Det är endast antalet facsimiler och porträtt
som ökats i jämn proportion till arbetets
vidgade omfång.
Till de mera remarkabla händelserna på
det kulturhistoriska området hör otvivelaktigt
överflyttandet till svenska av Troels-Lunds
klassiska verk om Dagligt liv i Norden på
1500-talet. Man kan givetvis, som alltid då
det gäller litteratur på våra grannfolks språk,
ifrågasätta nödvändigheten av en
översättning, men tills vidare förblir frågan
egentligen blott retorisk, eftersom det hittills inte
visat sig vara möjligt att få något större
antal svenskar att bekväma sig till den ringa
ansträngning som kräves för att avnjuta ett
danskt arbete på originalspråket, och vice
versa. Nödvändigheten kan alltså få anses
konstaterad. Nu gäller det sålunda för oss att
Henrik Schück och Karl Warburg: Illustrerad svensk litteraturhistoria. 1—7. Hugo Geber.
Stockholm 1926—1932.
Troels-Lund: Dagligt liv i Norden på ijoo-talet. 7. Årets fester. 8. Födelse och dop. Albert
Bonnier. Stockholm 1932.
Gudbrandsdalen. Gård og kirke. Redaksjon: Norske museers landsforbund. H. Aschehoug & C:o. Oslo 1932.
Norsk kultur i samtidige billeder pra oldtid til nutid. Redaktion: Anders Bugge, Hans Aall m. fl.
H. Aschehoug & C:o. Oslo 1931.
En svensk bilderbok. 7, Borelius’ förlag. Lund I931-
554
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
