Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Linköpings domkyrka. Av Erik Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Linköpings dorn k y r k a
vid Curmans och Romdahls utgrävningar
åren 1916 och 1917. Såsom Curman i
boken utreder har denna äldsta domkyrka
åtskilligt att förtälja om sin tidsålder och
dess kyrkliga förhållanden.
Den nuvarande katedralen har
tillkommit efter hand mellan åren 1232 och
1498. Om dess byggnadshistoria
berättar Romdahl på så fängslande sätt att
den vanliga vetenskapliga
behandlingsme-todjen för liknande uppgifter förefaller
blek och torftig. Men så har han också
haft rikliga tillfällen att lära känna
helgedomen. Redan som skolpojke har han
mottagit sina första intryck av
densamma. Och det är nu tjugofyra år sedan han
publicerade sin första skrift om den.
Senare hava följt en hel rad av lärda
studier, vilka nu sammanfattats och
utvidgats i den vackra bok som är anledningen
till dessa rader. Man kan ej nog varmt
anbefalla Romdahls bok till studium. Ett
märkligt inträngande i biskoparnas och
stenmästarnas Linköping får läsaren
deltaga i, och ofta måste han häpna över den
åskådliga tidsbild som Romdahl förmått
framlocka ur de gamla kalkstensmurarna,
deras ärr och deras sirater.
Trots allt kan man emellertid på flera
punkter vara tveksam om Romdahl alltid
bedömt de kvistiga frågorna alldeles
slutgiltigt riktigt. Här är icke platsen att
diskutera dylika ting. Författaren hänvisar
i detta avseende till en sin uppsats i
tidskriften Fornvännen. Men i den skildring
av domens byggnadshistoria, som nedan
följer, är i flera ganska viktiga stycken
framställningen av förloppet en helt
annan än i Romdahls bok. Där detta är
fallet skall på vederbörligt ställe i korthet
en anmärkning därom infogas.
För att förstå elvahundratalets
kyrkliga byggnadskonst i vårt land måste man
i någon mån försöka sätta sig in i huru
olika landet vid denna avlägsna tidpunkt
var organiserat jämfört med nu. Framför
D o m k y r k an s nuvarande plan.
De svarta och prickade partierna utvisa de befintliga
resterna av den äldsta kyrkan (/ å motstående sida).
allt måste man betänka, att några verkliga
städer ännu ej funnos. Sverige är vid
S63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
