Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Västerås och Erik Hahr. En pionjärbragd inom svensk stadsbyggnadsvård. Av Gustaf Näsström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Västerås o c li Erik Hahr
Bostadskomplex i hörnet av Skol- och Vasagatorna.
nadskropp, föranledd av kravet på ett
intensivt utnyttjande av tomtutrymmet,
utan i stället sökt att upplösa komplexets
volym genom en pittoresk gruppering av
olika höga längor kring en centralgård,
begränsad mot torget av ett lågt murverk
och en dekorativ gallergrind.
Med dessa undantag, som — jämför och
besinna! — måste anses beteckna ett
absolut minimum av modern vandalism i en
ålderdomlig stadsbild, har emellertid Erik
Hahr vid behandlingen av Västerås’
historiska centrum på ett ytterst diplomatiskt
sätt kunnat genomföra sin princip att »ge
invånarna det möjliga inom taktfullhetens
gränser» för att använda hans egen
formulering. Jämlikt sitt ömtåliga pietetsbegrepp
har han sålunda strävat efter att bevara
kvarteren längs Svartån mellan Stora gatan
och Biskopsgatan i deras ursprungliga skick,
framför allt i fråga om byggnadernas fasader
mot den smala åbrädden med deras kors-
virkes- och panelväggar vinglande över
strandskoningens murar. Det enda som
saknas i miljön är de tidigare vanliga
vatten-hämtarna, vilka lyfte sina bastanta
balansstänger över det smutsiga åvattnet, men
det kan ifrågasättas, om ens en oansvarig
estet har rätt att sakna en anordning, som
så flagrant strider mot nutida hygieniska
begrepp. I varje fall länder det Erik Hahr
till heder att han icke gjort dessa primitiva
kulturminnen till någon kabinettsfråga
utan i stället inriktat sig på att ta ut
levande skönhetsvärden ur de gamla
kvarteren längs Svartån. Mest frapperande är
därvidlag hans behandling av området
vid västra åstranden mellan Stora gatan
och Slottet, helt visst ett av de mest
bestickande partierna i svenska
småstadsbilder över huvud. Som en skiftningsrik
förgrund till fasaderna vid Slottsgatan
höjer sig här Stadsparken med dess yppiga
grönska, dess i8oo-talspittoreska sommar-
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
