Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Carl Gustaf Tessin såsom kulturpersonlighet. Av Arvid Bæckström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arvid B æ c k s t r öm
skiljas ifrån: hans väldiga samling av acta,
brev, handlingar och andra manuskript,
som han lyckats rädda från den likgiltighet
och förstörelse, han bittert skildrar så här:
»Sedan jag sett våra privata arkivers
jämmerliga medfart, så förvarar jag stora
buntar med koncepter och onödige papper,
på det att pigor, kokerskor, husjungfrur,
unga herrar och fröknar måtte hava att
släcka sin pappersharm uppå och ej bruka
familjeakter till strutar, i botten av
tårt-pannor, till fönsterklistring, till papillotter,
till mönsterklippning, till väderdrakar,
kallkök m. m., som så ömkligen förstört
pär-me- och kungabrev, gamla manuskrifter,
sunda anmärkningar och nyttiga böcker
samt genealogier. — Hos oss delas sådana
handlingar såsom andra lösöron, släpa på
vindar ibland annat skräp och måste i
sophögar igensökas samt stå i övrigt var
man till buds.»
Han drömde också om en akademi:
»Hade jag nog penningar att vara stiftare,
så stiftade jag en academie, vars enda
göromål skulle vara att undersöka alla äldre
och nyare traditioners möjlighet och
väsentliga nytta på det osanningar och
villfarelser en gång måtte nedtystas och
försvinna.» Och ganska strängt tänkte han
sig, att ett visst kvantum kunskap om
Sverige skulle fordras för licens till utlandsresa:
»Det torde ej orådeligt vara det var och en
som tänkte fara utomlands först bleve
förbunden att göra en resa igenom Sveriges
provinder, inhämta deras beskaffenhet,
levnadsart, förmåner och brister och ej
förrän efter föregången undersökning,
huruvida en så angelägen kunskap
tillräcke-ligen blivit förvärvad, ernå tillstånd att
besöka främmande land. De fleste resande
ha oftare kaffekoppen än pennan i handen,
se flera komedier än biblioteker, gapa
mera på ett fräckt kvinnfolks vridna later,
än på nationens lynne etc. Sådane
vandringsmän hava kostat Sveriget många
millioner. Under min första resa var jag
tämligen av samma halt.» Han återkommer
gärna till detta ämne: »Varje lands heder
fordrade, att landets egna invånare utgåvo’
beskrivningar av deras fädernesort och
besparade främmande den mödan att bråka
våra seder och monumenter. Mången känner
ej sin egen fosterjord och reser till vitt
avlägsna orter med ett par ögon, ny
plånbok och föga hjärna att uppteckna andra
folks later och minnesmärken.» En dylik
tanke pekar ju fram mot våra dagars
hembygdsrörelse. Tessin efterlyser 1757 ett
geografiskt lexikon över Sverige,
innehållande »provinsernes, stadernes, kyrkornes,
häraders, säteriers, sjöars, strömmars,
gruvors, bruks etc. namn och korta
beskrivning.» Helt optimistiskt tillägger han:
»Näst almanackan, katekesen och
psalmboken bleve ingen bok allmännare och
begärligare».
Var och en medborgare skulle kunna
bidraga. För att hjälpa genealogien föreslår
Tessin följande: »Våra yppiga begravningar
tilltaga på ett förargeligt sätt, som
besvärar de levande och alis intet båtar de
döde. I stället ville jag, att man påkostade
och kringdelte en tryckt gravsedel, en
underrättelse om den dödes härkomst, familj,
hantering m. m. På sådant sätt vinna vi
en historisk och genealogisk kunskap om
våra avsomnade medborgare.»
Städer och säterier borde få sina
beskrivningar. »Vår nuvarande överståthållare»,
heter det 1763, »kunde anmoda var
husägare i Stockholm, ej som en plikt utan
som ett prov av nit för vetenskaper, att
kort och skriftligen ingiva vad han’ har
sig bekant om sitt kvarter, om märkliga
händelser, om ödet av tomter, om husägare
m. m. Inom ett par år och med tillhjälp av
konungens och stadens arkiver skulle vi
hava en intressant Stockholms beskrivning
i smak av »Essais historiques sur la ville de
Paris», och en gång slippa ifrån torra
beskrivningar om murar och grus. Våra
landsorter kunde därav hämta efterdö-
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
