Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ny lyrik. Av Nils Svanberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ny lyrik
Av Nils Svanberg
JL^SeN STÖRSTA LYRISKA
blomstringsperiod vi kunna bedöma historiskt,
nämligen nittitalets, har aktualiserats i och
med den samling av Karlfeldts
ungdomsdikter och den bibliografi till hela hans
produktion, som nyligen utgivits av Nils
Afzelius och Sven Haglund. Boken innehåller,
icke minst i bibliografien, intressanta
diktdokument även från senare tid, som dragits
fram ur efemära och svårtillgängliga källor.
Man kunde nämna den roliga
Bellmans-pastichen till Zorn 1919, eller den rörande
lilla minnesdikten till Ernst Malmberg 1905
(»Det finns dagar, som lyst med så starkt
och vackert sken»; publicerad 1931); särskilt
den senare kompletterar vår uppfattning av
skaldens sjungande rytm. Överhuvud är
Afzelius’ praktiska och insiktsfullt utförda
bibliografi ett ytterst värdefullt stöd för
Karlfeldtforskningen. Man får här de rätta
historiska perspektiven. I diskussionen om
Karlfeldts tidigaste produktion gör Afzelius
också ett skarpsinnigt och övertygande
inlägg.
De nu samlade dikterna, med en kunnig
inledning av Haglund, belysa framför allt
tiden fore debuten. Även några poem
från 1895 eller åren närmast därefter ha stort
intresse. De visa oss vägar som Karlfeldt
senare övergav, men som förde till i sitt slag
fullödiga diktarprov, sådana som
genrebilderna »Fjäder-Hjalmar» och »Trafvar-Lotta».
Den senare har en del av Fridolin, inte bara
i rubriken »ur en ungkarls visbok», men
därjämte en anklang från Fröding med sin
upprepningsteknik och sin till slut mycket
ödmjuka gest inför den valkyrielikt
manhaftiga flickan: »Men hon slängde med
silkesnacken, vägen sjöng under hennes häl.» —
»Som en dröm» ansluter sig till de skira,
ungdomliga stämningarna i sådana
Vildmarks- och kärleksvisor som »Asen» och
förebådar liksom denna det drömskt
andaktsfulla, försakande tonfallet i Karlfeldts
kärleksdikt. Den senare stilens lugnt, avvägt
fulltoniga ordmelodi är färdig i rader som
dessa:
Ej kyss, ej kroppsligt famntag vi begära:
blott själ till själ är äktenskapligt nära
i denna längtans brudnatt djupt i skog.
Man finner å andra sidan i en dikt från 1895,
»Bland sångarbröder», lösenord för sådana
kumpaner som sedan skulle fylkas kring
Fridolin; den är, liksom Böljeby vals och
Löskekarlarnas sång, en hymn till den
beprövade styrkan, men därtill med en typisk
gärd åt de olyckliga, i sin helhet unikt
personlig för denna tid: »Tyst må du gråta men
högljudt le» —- bland Karlfeldts många
kärnord finns intet mer träffande!
Stormtoner, brusen
för dessa tusen
som bo i mörkret och fångahusen.
Kanhända längtar en bruten broder
till kraftens bad i de friska floder —
Också de tidigare dikterna visa en mängd
tydliga Karlfeldtdrag. De fördela sig på två
grupper, därav en från åttitalet, mest 1886
-—87. Det götiska ordvalet och
åttitalsopti-mismen i »Det nya kriget» ha stort intresse.
Karlfeldts naturlyrik var tidigt utvecklad,
något som även förut framlagda prov ha
visat och här bekräftas, i »September» och
än mer i »Lommen» och i »Sommarhopp» med
ymniga adjektiv: »Då segla vi ut öfver vågig
fjärd /En afton i daggig vår!» Det är ett
tidsdrag då flera av dikterna handla om
Karlfeldts ungdomsdiktning (utg. av) Sven Haglund och Nils Afzelius (Wahlström & Widstrand).
Erik Lindorm, På marsch (Bonnier).
Ingeborg Björklund, Famn (Bonnier).
Einar Malm, Ur askan i elden (Norstedt & Söner).
Johannes Edfelt, Högmässa (Bonnier).
Nils von Hofsten, Främling (Bonnier).
Akke Kumlien, Trädet (Norstedt & Söner).
Harry Martinson, Natur (Bonnier).
Gunnar Ekelöf, Dedikation (Bonnier).
17 r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
