Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ny lyrik. Av Nils Svanberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ny lyrik
Man får leta efter en så ren extas, en så i
varje rad upplevd förkunnelse av andlighet
och längtan.
Ett stort steg framåt tycks mig den dikt
innebära, som Ingeborg Björklund givit i
Famn. I hennes tidigare samlingar fanns prov
på sympatiskt rättfram bikt och kvinnligt
mjuk uttryckskonst. Dessa hennes bästa
egenskaper och några till göra boken till ett
betydande konstverk. Ett äkta kvinnligt
själsliv har knappast i nyare poesi tolkats
med sådan koncision och styrka. —
Diktsamlingen är lugnt och klart uppbyggd,
förtjänar mera än en tidigare bok rubriken
»symfoni». Det börjar med resignerat ödsliga
ensamstämningar utan ali entonighet: där
finns både ordknappt tillspetsad heroism och
galghumor (Otium cum dignitate; Antik
tragedi — Dåraktig önskan). Skaldinnans humor
utvecklar överhuvud en oanad rikedom, även
i lyckligare stämningar som den graciösa
»Vårvisa om friheten». — Så kommer ett
centralt parti av patetiska uppgörelsepoem.
Den typiskt kvinnliga krigsförklaringen
»Memorandum till en kvinna» bär i sin skenbara
negativitet helt och fullt den konstnärliga
förklaringens stämpel.
Vet din man dig trogen jagar han en annan!
Trampa eller trampas ner! Men föll du, så försvann han.
Sätt din lit till himmelen, till bäcken där den rann,
till kunskap eller pengars makt, men aldrig till en man!
Det är onekligen ett rätlinjigt hat. Strofer
som »Morgon» •—• »Varför vänder sig jorden
än?» -— ge ett slags poetiskt fullviktigt, rätt
enastående uttryck åt det man brukar kalla
kvinnlig hysteri. Det finns också gripande,
självplågande grubbel, desperata
bekännelser till kärleken (Trots allt). Det är bikt som
ingenting förskönar och därför övervinner sitt .
eget kaos och blir mänskligt väsentlig. Och
bredvid ali denna upprivna lidelse stå
förvånande lugna och säkra visdomsord om »Det
irrationella», mystiken, som det är så lätt
och så farligt att fly till:
Varje bristande analys
viskar om det irrationella.
— Det är inte något,
det är något som fattas! —
Så låt oss bekämpa det irrationella,
inte hänga det om halsen på oss som en prydnad!
Sådan idédikt är något nytt hos skaldinnan.
Tillsammans med några elementärt starka
naturdikter bidrar den till intrycket av en
Erik Lindorm.
ovanligt rik diktsamling, full av spänning
och personligt liv, en av vår yngre lyriks
största vinster.
Vad som mest faller i ögonen i Einar
Malms nya bok är dess mångsidighet. Den
överträffar i det fallet vad han tidigare
presterat. Hans register har otvivelaktigt
vuxit. Allt är också artistiskt behärskat, både
naturstämningarna och de
privatpsykologiska dagboksbladen. Därför kan å andra
sidan Ur askan i elden ej göra samma
enhetliga intryck som »Tomter till salu», men
enhetligheten är inte det viktigaste. Skaldens
utveckling går alltfort uppåt och inåt. Han
har förut överraskat med en sällsynt
förening av skarp yttre iakttagelse och
psykologisk förfining. Nu har något väsentligt
kommit till: en djup, poetiskt givande smärta.
Åtskilliga av de personliga krisdikterna stå i
särklass icke bara i Einar Malms
produktion. Det gäller både de bittra
uppgörelserna och den betagande, halvt skeptiska och
helt hängivna slutapoteosen till en ny vår.
Som när skyn blir klar en kväll om våren
med ett tindrande och guldtunt ny
skingras skuggorna från pinoåren
i det bleka skimret av din hy,
och min värld blir levande och ny,
och jag tror igen trots allt på våren. —
Samtidssatiren har fått en mer dämpad ton
men är därför icke mindre gripande och per-
173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
