Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ny lyrik. Av Nils Svanberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils S v an b e r g
diktens byggnad, vars fästen »slå djupt i
själen sin klo»:
Den pekar rakt mot ditt hjärtas strand
som en drömmens lek i det blå.
Det susar lätt i dess röda rand,
när svetsningslågorna gå.
För några år sedan introducerades hos oss
en »ny» esteticerande, exklusiv, på
sensationella experiment inriktad poesi; det skedde,
betecknande nog, under det om dåligt
samvete vittnande fältropet »front mot
esteticismen». Riktningen företrädes blott alltför
typiskt i Harry Martinsons senaste bok,
som heter Natur och innehåller ovanligt
mycket onatur. Nu är det ju känt för en och
var, att utpräglade personligheter i början
av sin utveckling behöva överdriften som ett
slags stimulans. Det som tycks oss vara
förkonstling, kan vara en originalitet i vardande.
Det är mycket möjligt, att Martinson
kommer att skapa väsentlig dikt. Tidigare har
han givit lovande tecken i den vägen, och
de saknas ej heller i Natur. Lättillgänglig,
allmängiltig och befriande dikt ger han minst
av allt. Men med intresse och god vilja lär
sig en initierad läsare småningom uppskatta
den konsekventa överraskningsstilen, de
oftast suggestiva detalj bilderna. Man förstår
visionen av en tjurritts »häftigt bölande
seen»:
Markerna flögo som lärkor förbi oss
tuvorna myllrade, björkarna vimlade mot oss,
likt höga och glänsande spjälverk av kyrkljus och
dödsljus.
Man kan t. o. m. följa diktaren i hans
lovvärt intensiva försök att framställa
noshörningens liv i »pansarskräck och
pansarrädsla»: »Vid Ptjem Banna! Vid Djam
Bva-bamu! Vid Njamkan ganza». ■— Men för
större ideella perspektiv räcker skalden inte
ännu till. Han är från början för mycket
inriktad på den överraskande detalj effekten
för att kunna skapa vad som i en rubrik
kallas »problempanorama». Det är ett
träffande ord. De enstaka orden äro ofta
träffande hos Martinson. — För en intensiv
fantasi som »Naturskulptur i Anderna»
förlåter man mycken onatur. I det hela passa
de exotiska motiven bättre för skalden än
de svenska.
Gunnar Ekelöf har med Martinson
gemensam en utsökt kuriositet, är kanske
mindre ursprunglig men lyckas i stället
meddela ett enhetligt intryck och tycks ha något
intellektuellt att säga. Hans prosa verkar
ibland musikaliskt genomarbetad. Framtiden
får utvisa, om han är värd det noggranna
studium, som hans prosapoem nu behöva
för att överhuvud ge behållning. Men
utvecklingen är full av överraskningar.
176
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
