Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Henrik Sørensen. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henrik Sørensen
Adam och Eva. igij—igi‡.
Rasmus Meyers samlingar, Bergen.
synslöst dristig expressionism vid en
tidpunkt då detta ord ännu icke var präglat.
På detta sätt uppstår också i Norge en
organisk tradition som förbinder släktleden
inbördes, Munch med Christian Krogh,
Henrik Sørensen med Munch, de unga av i dag
med Sørensen. Men detta är en tradition
som icke hämmar och binder men för
vidare. Det är denna tradition som förhjälpt
Norge till dess monumentala måleri.
Traditionen att utan hämning ge sig hän, låta
sig tagas och att tala om, rättframt och
lidelsefullt, hur tagen man är. Alltför
mycken modern målarkonst med
monumentala anspråk har blivit strypt i födseln
av det andra slaget av traditionalism —
den som först och sist tänker på hur seden
bjuder att säga och hur man skall säga det
så skickligt och vårdat som möjligt.
Henrik Sørensen står i detta nu såsom
den mest betydande representanten för
denna i inre mening monumentala norska
målartradition. Han har anknytning till
Munch och Krogh, till Werenskiold och
Harriet Bacher, till J. C. Dahl själv,
varmed icke är sagt att man skall söka
förklara hans konst genom inflytelser.
Henrik Sørensen har som konstnär från
början varit sig själv, bestämd inifrån.
Konsten har för honom alltid varit det
självklara utflödet ur personlighetens djup.
Har man lyssnat till honom när han
berättat om människor han mött i livet, har
man erfarit hur han reagerar inför andras
glädje och sorg, då förstår man att linjer
och färgfläckar för honom icke äro smycken
och ögonfägnad men »hieroglyfer»,
bildskrift med heligt innehåll. Den unge
norrmannen, som, efter läroår i Zahrtmanns
skola, år 1909 kom ut till Paris och blev
elev hos Henri Matisse som så många andra
av den generation han tillhör, hade redan
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
