Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Åbo som kulturstad. Av Axel Haartman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel Ha art m a n
Bibliotekshuset.
mellan musiken och teatern, hans
skötebarn, får väl här en förklaring. De
kringresande teatersällskap, som redan under
senare delen av 1700-talet i mer eller mindre
provisoriska lokaler tillfredsställt
allmänhetens behov av scenisk konst, intogo
självfallet en framstående plats i teaterlivet
och fingo nu i det främst genom Pinellos
energi tillkomna fullt moderna teaterhuset
större möjligheter än förr att göra sig
gällande, men det är dock i de omhuldade
sällskapsspektaklen stadens livliga
teaterintresse avspeglar sig. Pinello, själv en
framstående och outtröttlig
amatörskådespelare —- han uppträdde sista gången vid
sextiofem års ålder —, var själen i det hela
och skrev texten till många av de lustspel
med sång och musik, främst av Greve, som
under årens lopp gingo över scenen i Åbo.
Bland dessa bör även nämnas ett,
författat av den sextonårige skoleleven Josef
Julius Wecksell och försett med musik av
Wasenius. Pinellos betydelsefullaste insats
i vår teaters historia är dock hans yrkande
på utbildandet av inhemska skådespelar-
krafter. Det var han som först framkastade
den långt senare av andra realiserade planen
på en teaterskola och han som gav
impulserna till den rörelse ur vilken framgått
en blomstrande inhemsk scenkonst. Den
inhemska teateridéen har även städse haft
varma förespråkare i Åbo, där nu tvenne
teatrar, en svensk- och en finskspråkig,
äro verksamma. Trots understöd av ståt
och kommun är det dock genom
medborgarnas uppoffrande intresse deras existens
möjliggöres.
Om Åbos insats på teaterns område
varit av anmärkningsvärd betydelse, kan
den när det gäller de bildande konsterna,
även de varmt gynnade av Pinello,
betecknas som banbrytande. Icke blott de
tvenne män, Alexander Lauréus och Gustaf
Wilhelm Finnberg, vilka förebådade vår
unga konsts gryningstimma, utan även
banbrytaren Robert Wilhelm Ekman
tillhörde genom födseln Åbo eller dess
närmaste omnejd. Alla hade de i den gamla
huvudstaden tagit sina första steg på
konstnärsbanan, och alla hade de idkat
322
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>