Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Åbo som kulturstad. Av Axel Haartman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel Haartman
Konstmuseet.
allt ännu bestånd och fyller fortfarande
under namnet Ritskolan i Åbo en betydande
uppgift. Man har gjort gällande, att tanken
på bildandet av en konstförening uppstått
hos Söderstrand, men huru därmed än må
förhålla sig, säkert är ätt Ekmans
återkomst till hemlandet var en av de
medverkande orsakerna till stiftandet i
Helsingfors av Finska konstföreningen, som
spelat en så framträdande roll i
utvecklingen på konstens område. Men
betydelsefullare än detta är det faktum att Ekman,
som med iver kastade sig över
folklivsskildringen, som målade motiv ur
Runebergs diktning och ur Kalevala, skapade
förvissningen om att en inhemsk konst var
möjlig. Visserligen blev hans lön på
ålderdomen glömska och ringaktning, men detta
utgör endast ett bevis för att de krafter
han satt i rörelse snabbt utvecklats och
stodo beredda för sitt värv, stodo rustade
att möta fordringarna hos den nya tid som
randades.
Idyllens välde nalkades sin upplösning,
men att de årtionden den omfattat icke
•endast varit en tid under vilken dagarna
stilla gledo bort medan man avlade visiter
hos befryndade eller genom vänskapsband
förenade familjer, deltog i assembléer och
sysslade med sällskapsspektakel eller
besökte teaterföreställningar och konserter
föranstaltade av kringresande konstnärer,
bevisa resultaten av det betydande
kulturarbete, som på olika områden utfördes.
Visserligen bevarade Åbo ännu långt in på
1800-talets senare hälft i stort sett samma
prägel som under seklets tidigare skeden, men
utvecklingen medförde dock genomgripande
förändringar. Gymnasiet, katedralskolans
efterträdare, hade fått vika för den nya
skoltypen, lyceet; den mäktiga Magistraten
och Borgerskapets äldste hade fått
överlåta sin maktfullkomlighet i den nya
stadsfullmäktigsinstitutionens händer,
järnvägsfrågans lösning i början av 1870-talet
hade skapat förbindelser med den
uppgående fabriksorten Tammerfors och
huvudstaden Helsingfors,
språkpartipolitikens ändlösa strider inleddes med
förpostfäktningar, tidningspressens alltmer ökade
324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
