- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiofjärde årgången. 1935 /
403

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Simon De la Vallée. Några personalia. Av Sten Karling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Simon De la Vallée

åtta år av sin ungdom utan att —- som det
tämligen bittert låter —■ ha erhållit annan
lön än äran av att ha tjänat honom. Han
begär nu att få lämna landet. Utan tvivel
gäller skrivelsen De la Vallées första
kondition, sedan han lämnat fadern. Med ali
sannolikhet är brevet skrivet 1633. I maj
detta år anländer nämligen Simon De la
Vallée tillsamman med en skara andra
franska konstnärer till Honselaarsdijk, prins
Fredrik Henriks av Oranien stora
slottsbygge. Närmast kom han då från
Frankrike.

Simon De la Vallée kommer de följande
åren att spela en ledande roll vid prinsens
och hans gemåls, Amalia van Solms, hov.
Inte blott vid Honselaarsdijk utan även
vid Nieuburch vid Rijswijk finna vi De
la Vallée göra en betydande insats. Utom
i byggnadsräkenskaperna har emellertid
arkitekten lämnat sitt namn även i andra
handlingar, vilka på ett tämligen
närgånget sätt ge oss en bild av hans
personlighet. Prins Fredrik Henrik, som den 13
mars 1634 utnämnt Simon till arkitekt
för sina samtliga byggen, stod annandag
jul samma år fadder för en nyfödd son
vid namn Henry. Som moder till denna
son omtalas Marguerite de Villars. Denna
var dock icke arkitektens första fru, ty
när han på våren 1633 anlände till Holland
hade han med sig en trettonårig son Jean,
vars mor Pauline de Coulas, dotter till
översten Paul de Coulas, ännu levde, ja,
var i hans sällskap. Marguerite de Villars
avled redan 1635, och följande år gifte sig
Simon för tredje gången, märkvärdigt nog
inte i Haag, där han bodde, utan i
Amsterdam med Maria de Cokaine från
Rotterdam. I detta äktenskap blev
emellertid friden icke långvarig. Redan i
januari 1636 uppstå allvarliga tvister mellan
arkitekten å ena sidan och hans hustru
och hennes närmaste å den andra.
Arkitekten anklagas inför rätta men försvarar
sig och får välkommen hjälp av sina vänner.

Dessa intyga nämligen, att De la Vallée
alltid behandlat sin fru som en äkta man
av ära anstår. Ehuru Maria de Cokaine
ofta givit honom anledning till missnöje
hade arkitekten alltid burit hennes dåliga
lynne och förebråelser med tålamod. Trots
De la Vallées fördragsamhet hade
emellertid hans fru fortsatt med sitt elaka
uppträdande. Hon lämnade ofta hemmet på
morgonen och kom inte hem förrän på
kvällen, ja, vid några tillfällen ej förrän
vid eller efter midnatt. Vittnena — bland
vilka befunno sig arkitektens
konstnärskamrater — förklarade också, att under
den första fruns tid hade de båda makarna
levat i största frid och sämja och ingen av
dem hade yttrat ett ont ord till den andra.
Brytningen med Maria de Cokaine
resulterade snart i skilsmässa. Det förefaller
dock som om De la Vallée icke varit
alldeles utan skuld till misshälligheterna.
Redan i juli 1636 finna vi honom gift
för fjärde gången med Marie le Tuillier,
vars familj genom sina vittnesmål verkat
till arkitektens förmån i skilsmässan.
Den nya fruns mor förbinder sig att
skänka sin dotter 1 800 livres i hemgift,
en summa varav arkitekten redan erkänner
sig ha mottagit 800. Sammanhanget synes
vara ganska klart — det är en komplott
tillsammans med familjen le Tuillier, som
befriar arkitekten från Maria de Cokaine
och gör det möjligt för honom att för en
tid förena sina öden med Marie le
Tuil-liers. För en tid •— ty familjen le Tuillier
fick icke glädja sig länge åt sin nye svärson.
Mycket snart uppstå oenighet och strider,
och när De la Vallée på sommaren 1637
lämnar Holland för att bege sig till Sverige
är han skild även från Marie le Tuillier.
Ja, vem vet, det var måhända hans
trassliga familjeförhållanden som till slut
förmådde honom att skudda Hollands stoft
av sina fötter och antaga det svenska
anbudet. Marken började bränna under hans
fötter.

403

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:05:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1935/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free